Möte med SKR om väntetidsdatabasen.

Behovet har inte varit så stort och det har inte heller varit enkelt – därför det inte finns.

Undrar vad detta ska användas till


Vad menar vi med olika definitioner – det behöver stämmas av att det som rapporteras in är kvalitetssäkrat och att det säger samma saker.


Ge sos i uppdrag att jobba med ex definiera medicinska åtgärder osv.


Väntetidsdatabasen har varit både under och överreglerad. SoS har inte föreskrivit vad det ska vara utan har reglerat genom överenskommelser där det framkommer vilka data som behövs.

Oklart varför SOS inte har föreskrivit men kanske för att SOS inte har uppdraget själv.

Det har förts fram önskemål från SKR och även skickat in förslag om en hur en regeringsförordning skulle kunna se ut för detta. (Be RK om det sa SKR).

I överenskommelserna så är det Regeringen som styrs med sin restkapacitet men eftersom är så oprecisa så tas de inte in till SFS

Är en rest från dagamar och SoS ville inte göra det men SKR kunde det. 

IMY skulle ha kommit med svar i midsommras men sen har det inte hänt något.

Finns ett exempel till och det är A-kassor – som då är väldigt reglerade.

Har gått från att följa vårdgarantin till tillgänglighet.

Aktuell väntetidsläge och tillgänglighet används väl av politiker för att ta pengar från en klinik för att flytta någon annanstans – det är därför det inte har funkat och man har därför hittat andra vägar. Bara för att det finns en plats ledig så är det inte så att man använder sig av det för att patienten inte går att skicka dit.

Detta har varit viktigare för de privata vårdgivarna för att visa att de finns – men det är mer komplicerat än ett att bara skicka – utan det krävs en manuell hantering på det för att kunna skicka.

Finns i ett förarbete om att ett avtal som en region har med en vårdgivare ska även en annan patient kunna använda.

Regionerna vill kanske inte upphandla för alla andra eftersom man också har ett ansvar för att följa upp.

9 kap kunde kanske ha innehållit mer paragrafer kanske att det ska vara upphandlat i den region som vårdgivaren är lokaliserad.

SKR anser att Mycket av det manuella arbetet som borde automatiseras

Något som nationell nivå borde göra är att titta på hur man kan skicka röntgenbilder.

Alla regioner rapporterar – de har även ansvar för att rapportera för sina privata vårdgivare – vissa stora vårdgivare rapporterar själva. Detta följs även upp – men har blivit svårare – tidigare följde vi upp det de sa att de skulle skicka  - men nu rapporterar de allt.

Det är rätt standardiserat det de skickar in – rent teknsikt så skickas det in via tjänstekontrakt.

Signe – SKR är biträde och regionerna är PuA.

Finns diskussioner om att SoS ska titta hur man ska rapportera in väntetidsdata –

3 vägval –

PAR – berika PAR.

Andra vägval?

Tanka av befintliga källor – (väntetidsdatabasen, kvalitetsregister osv)


Väntetidstidsdatabas är den enda som inte bara har genomförda åtgärder. Affärsiden är att regionerna ska få snabb återkoppling. Detta är ett planeringsverktyg för det operativa.

Skickas ut rapporter 2 ggr månad till vårdgivarna för att de ska se hur det ser ut. Svårt att göra samma för den specialiserade vården – eftersom det är svårt att veta vem som ska få rapproten och därför istället gjort en rapport till regionerna.

Det som hamnar under SoS är under absolut sekretess och tar tid innan man kan göra något åt situationen.

Vården i siffror – där finns det indikatorer – kvalitetsindikatorskatalogen – men tyckte inte att det var tillräckligt bra. Det fanns vissa problemområden, öron, näsa, hals , höft osv. Det som krävs är att regionerna rapporterar. Och att de har system på sin sida som gör att de kan rapportera.

Det går att göra API:er mot ett vårdssökssytem.

Det går nog att göra API mot signe  för att hämta personuppgifter – men SKR ifrågasätter att det behövs (det skulle också krävas en reglering för det). Då anser SKR att det isådana fall löser ett annat problem än vårdsökssystem.

SKR håller inte med om att de inte kan HSA – det är inte det som är problemet – utan att det faktiskt inte finns någon som kan ta emot den extremt sjuka patienten.

80% är akutvård och 20% är planerad – och det akut som tränger undan planerad. Så kan du separera flöden så har du vunnit lite.

Pål är ute efter att detta snarare ska vara till för regionplaneringen men det som vårt uppdrag har fokus på är väl  snarare vårdlotsarna.

Det skulle vara bra att ha en förordning som säger att man ska följa en standard som kankse tas fram av någon – då kommer man bort från frivilligheten – men det är i dagsläget eg inte problem med

Det som är till vårdgarantin det rapporterar alla in – men det som är för det övriga, dvs tillgänglighet det är det olika.

Det skulle då behöva att det också anges att det är tillgänglighet som man vill åt och att det är det som är ledig kapacitet – inte väntetider som är den lediga kapaciteten.

Så frågan är vad staten vill ha.

I den senaste tillgänglighetsöverenskommelsen står det att regionerna ska göra en jämförelse och tillgänglighetsanalys och den kan inte bara göras på bara aggregerad nivå.

Frågan om att jämföra på nationell nivå – när vi eg har regionalt styre rent konstitutionellt.

  • No labels
Write a comment…