Versions Compared

Key

  • This line was added.
  • This line was removed.
  • Formatting was changed.

...

Expand
titleFrån juridik till semantik

En grundläggande förutsättning för digital samverkan är förmågan att tolka, återanvända och utbyta information med bibehållen mening och innehåll, så kallad semantisk interoperabilitet.

För att vården- och omsorgspersonal, patienter och system ska förstå varandra via den dokumenterade informationen, erbjuder Socialstyrelsens identifierade uttryckliga dokumentationskrav (ska-krav) som kommer till uttryck i lagar, förordningar och föreskrifter, och analyser om och i så fall hur dessa krav ska representeras i NI i form av Nationella informationsmängder (NIMar). NIMar möjliggör därmed att författningsenliga krav på dokumentation inom vård och omsorg fångas på ett korrekt och maskinläsbart sätt i hälso- och sjukvårdens och socialtjänstens informationsstrukturer. Detta är viktigt för kvaliteten i verksamheten och säkerheten för patienter och brukare.

Expand
titleDokumentationskrav enligt författning

Inom vård och omsorg i Sverige är det av yttersta vikt att viss grundläggande information finns tillgänglig för att säkerställa en korrekt och säker delning eller överföring av uppgifter. Denna information utgör ryggraden i kommunikationen mellan olika vård- och omsorgsaktörer och är avgörande för att säkerställa kvalitet och säkerhet i vården och omsorgen av patient/brukare. Att författningsenliga krav på dokumentation inom vård och omsorg fångas på ett korrekt och maskinläsbart sätt är viktigt för kvaliteten i verksamheten och säkerheten för patienter och brukare.

Dokumentationskrav som kommer till uttryck i lagar, förordningar och föreskrifter syftar främst till ökad patient- och rättssäkerhet och är en viktig utgångspunkt i Nationella informationsstruktur (NI). Gällande rätt inom vård- och omsorgsområdet innehåller ett flertal dokumentationskrav som finns på alla nivåer inom författningsområdet: lagar, förordningar och myndigheters föreskrifter. Beträffande dokumentationskrav i lagar är kraven ofta formulerade på en övergripande nivå. Lagstiftaren överlåter mer eller mindre till dem som berörs av regleringen, myndigheter, privata utförare och domstolar, att konkretisera innehållet utifrån förhållandena i det enskilda fallet eller från tid till annan. Det finns ca 80 författningar med dokumentationskrav eller rapporteringskrav. Dessa har systematiskt analyserats och utgör grunden för modellutvecklingen i NI.

Ett kontinuerligt arbete i med den nationella informationsstrukturen handlar om att bevaka och analysera nya eller omarbetade författningar. Det är dock ytterst varje vård- och omsorgsgivares ansvar att säkerställa att såväl dokumentation som informationshantering sker i överensstämmelse med de regelverk som rör bland annat dokumentation, behandling av personuppgifter, informationssäkerhet samt sekretess och tystnadsplikt.

Expand
titleKompletterande angelägenheter för informationsdelning

Det är viktigt att notera att den grundläggande informationen som krävs vid delning och överföring av uppgifter inte uttryckligen anges som krav i författning, förutom i undantagsfall. Socialstyrelsen har därför valt att inte kartlägga sådan information. Trots detta är det en nödvändig förutsättning för en säker och effektiv informationshantering inom vården och omsorgen. Socialstyrelsen utesluter därför inte dokumentation av sådan information i specifika modeller.

Bland den grundläggande information som måste finnas inkluderas uppgifter om avsändare och mottagare. Detta möjliggör en tydlig identifiering av vem som har skapat eller överfört informationen samt vem som är avsedd att ta emot den. Genom att klart ange avsändaren och mottagaren underlättas loggning samt eventuell återkoppling eller frågor som kan uppstå i samband med överföringen av uppgifter.

Förutom avsändare och mottagare är det också avgörande att identifiera och hantera spärrade uppgifter. Spärrade uppgifter kan vara av känslig natur och kan omfatta information som patient eller brukare har valt att inte dela eller som omfattas av sekretessbestämmelser. Därför är det nödvändigt att tydligt markera och respektera sådana spärrar i lokala, regionala eller nationella informationsstrukturer för att säkerställa enskildas integritet och följa lagstiftningen kring hantering av känsliga personuppgifter.

Detta var enbart några exempel på grundläggande information vid informationsöverföring eller informationsdelning inom vård och omsorg. Genom att ha denna grundläggande information på plats kan vård- och omsorgsaktörer säkerställa en smidig och säker överföring av uppgifter, vilket i sin tur bidrar till en mer effektiv och trygg vård och omsorg för alla patienter och brukare.

Mer från Socialstyrelsen webbplats:

Juridiskt stöd för dokumentation 

Vem får göra vad i hälso- och sjukvården och tandvården?

Expand
titleFrån semantik till teknik

En grundläggande förutsättning för digital samverkan är förmågan att tolka, återanvända och utbyta information med bibehållen mening och innehåll, så kallad semantisk interoperabilitet.

Idag försvåras delning av hälsodata genom att information kan ligga i flera olika system som saknar integrationer mellan varandra. Detta kan ske mellan vårdgivare, men också inom ett och samma sjukhus.

Nationella informationsmängder kan fungera som en gemensam referens för hur information kan struktureras för att kunna tillgängliggöras eller ge tillgång/åtkomst till den dokumenterade informationen inom och mellan olika informationsmiljöer. På detta sätt kan NIMar användas för att överbrygga barriärer som it-stöden ofta stöter på och bidra till att information tolkas lika när den delas mellan verksamheter och system.

NIMar styr inte hur den underliggande databasstrukturen ser ut eller ska fungera. De beskriver hur informationen (innehållet) kan dokumenteras på ett enhetligt sätt. När it-stöden utvecklas eller byts ut måste informationen i it-systemen vara beständig över olika tekniska lösningar, och därför ger det störst nytta att Socialstyrelsen fortsätter att fokusera på informationen i patientjournaler och personakter, inte tekniska lösningar. Utgångspunkten bör vara att NI ska fungerar som en lägstanivå, utifrån vilken verksamheter (som beställare) och it-systemleverantörer sedermera kan bygga utökad och önskad funktionalitet till exempel i form av tekniska profiler som FHIR.

Expand
titleAnvändning av NIM för FHIR

För att underlätta interoperablitet bör terminologibindningar vara enkelt åtkomliga och värdelistor tydligt kopplade till attribut.

FHIR som standard är en relativt tillåtande modell som ger möjlighet att uttrycka många delar av verksamheters behov av informationsdelning (speglad i dokumentation i verksamhetssystem, NIM).

För specifika syften skapas FHIR-profiler, som då specialiserar (primärt via constraints och extensions) standardmodellen för det uttryckta syftet. FHIR är en standard som innefattar såväl en informationsmodell som applikationsspecifikationer och protokoll för dess användning. Den som bygger en tillämpning är fri att använda valfri teknik. En Informationsspecifikation för NIM kan effektivisera i implementationsfasen för att uttryckas med beskrivningar som ingår i FHIR-formatet.

Arbetet som ligger bakom denna rapport syftar bland annat till att testa möjligheten att använda FHIR-profiler som format för NIMar och konstruera ‘beta’-profiler i FHIR för ett antal NIMar. Denna rapport beskriver de upptäckter och erfarenheter som gjorts längs vägen.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att NIMar lämpar sig väl för att ligga till grund för utveckling av FHIR-profiler. Användning av FHIR-profilering som en del i NI/NIM-processen kan också ge flera fördelar utan en stor arbetsinsats.

Terminologibindningar
Eftersom FHIR är en implementationsnära standard, ligger det nära till hands att varje terminologibindning ska vara ‘resolvable’ (möjlig att slå upp i realtid) av ett system i så hög grad som möjligt. FHIR uppmanar således till att inte bara ange ett kodverk med exempelvis en OID, utan att det också ska finnas en faktisk URI som tillämpningen kan använda för att t.ex. validera koder eller hämta hem urval. Värdet av att ha en terminologitjänst med denna förmåga är således något som aktualiseras med användning av FHIR.

Värdelistor och ConceptMaps
Tydliga bindningar till urval för attributvärden är en viktig del av att uppnå semantisk interoperabilitet. Ofta kan sådan bindning göras fritt i FHIR och således anpassas efter NIM. I vissa fall har FHIR en föreslagen tydligare bindning än NIM, för att öka möjligheten till interoperabilitet. Emellanåt har FHIR-modellen fasta bindningar. Om en absolut överensstämmelse med NIM-värdelistorna krävs för ett visst FHIR-attribut, så behöver det skapas en egen extension för det attributet och att den egna värdelista binds dit. Man kan sedan skapa en mappning (med FHIR:ConceptMap) mellan det nya attributet och originalet i FHIR-modellen, vilket då medger en ‘fallback’ för interoperabilitet inom FHIR-standarden. I den första versionen av NIM-profiler har dock dessa utökningar (extensions) och tillhörande ConceptMaps inte skapats, utan mappning har gjorts mot existerande FHIR-värdelistor.

Composition eller referenser
För att beskriva ett gemensamt behov kan det i vissa sammanhang vara motiverat att använda FHIR Compositions för att skapa entydiga modeller. I denna första version av NIM-profiler har användandet av Compositions dock undvikits, till förmån för användning av resursmodeller med korsreferenser. Detta möjliggör högre grad av löst kopplad men länkad data och undvikande av inlåsning i dokumentbaserade Compositions.

Inkluderande av extern profilinformation
För att beskriva ett gemensamt behov kan det i vissa sammanhang vara motiverat att använda FHIR Compositions för att skapa entydiga modeller. I denna första version av NIM-profiler har användandet av Compositions dock undvikits, till förmån för användning av resursmodeller med korsreferenser. Detta möjliggör högre grad av löst kopplad men länkad data och undvikande av inlåsning i dokumentbaserade Compositions.

Expand
titleAnvändning av NIM för OpenEHR

OpenEHR är en öppen standardspecifikation inom hälsoinformatik som beskriver hantering och lagring, hämtning och utbyte av hälsodata i elektroniska hälsoposter. OpenEHR är uppbyggd av Reference Model (RM), Archetype Model Component (AM) och Archetype object Model (AOM). RM är en modell där grundläggande element och sambanden mellan dessa anges och som används för att definiera arketyper. AOM är en grundmodell för representation av arketyper (objektorienterad notation).

Användning av NIM för OpenEHR
Arbetet syftar bland annat till att testa möjligheten att använda OpenEHR:s arketyper och templates (mallar) som tekniskt format för att representera NIM:arnas informationsinnehåll samt att ta fram ett antal exempel. Denna rapport beskriver de erfarenheter som gjorts längs vägen. Sammanfattningsvis kan vi utifrån arbetet konstatera att OpenEHR arke-typer och templates kan representera informationsinnehållet i NIM:ar.

Expand
titleVarför bör vi inte endast utgå från tekniska standarder?

Semantik är avgörande för att säkerställa att data som utbyts via FHIR är konsekvent och korrekt förstådd av alla inblandade parter. Det underlättar standardisering, förbättrar informationshantering, stödjer automatisering, höjer kvaliteten och säkerheten i vården, och säkerställer kompatibilitet med befintliga system. Därför är det inte tillräckligt att använda FHIR utan att också beakta semantiken.

Innan mer tekniska standarder tas i bruk kan det dock krävas anpassningar, och det är här NI/NIM kommer in som vägledning för gemensamma beslut. Användningen av NI/NIM säkerställer att de anpassningar som görs är i linje med juridiska och nationellt överenskomna rekommendationer, vilket underlättar ett samordnat och juridiskt korrekt informationsutbyte. Utan denna NIMar kan verksamheter stå ensamma i att säkerställa juridisk följsamhet och korrekt hantering av informationen.


Expand
titleHur kan vi utgå från en NIM vid en FHIR-implementation?

NIM “Annan person” som exempel så skulle en FHIR-implementation kunna se ut på ungefär följande sätt:

ValueSet: NIMRelationType 
Title: "Typ av relation till vård- och omsorgstagare" 
* include http://snomed.info/sct#59991000052106 "Anhörig" 
* include http://snomed.info/sct#59981000052109 "Närstående" 
* include http://snomed.info/sct#60121000052105 "Förmyndare" 
* include http://snomed.info/sct#60091000052109 "Målsägande" 
* include http://snomed.info/sct#60081000052107 "God man" 
* include http://snomed.info/sct#60111000052102 "Förvaltare" 
* include http://snomed.info/sct#60101000052104 "Vårdnadshavare" 
 
Profile: NIMAnnanPerson 
Parent: RelatedPerson 
Title: "AnnanPerson" 
Description: "Används för att beskriva person som på något sätt kan vara relaterad till patienten men som inte är hälso- och sjukvårdspersonal" 
 
* name.family MS 
* name.given MS 
* patient MS 
* relationship MS 
* relationship from NIMRelationType (required) 
 
Mapping: NIMAnnanPersonMapping 
Source: NIMAnnanPerson 
Target: "https://informationsstruktur.socialstyrelsen.se/NIM-AnnanPerson
* name.given -> "Förnamn" 
* name.family -> "Efternamn" "Notera att enligt NIM:en kan det finnas flera  familjenamn, medans FHIR endast tillåter ett. Detta är ett problem som behöver lösas, och som HL7 Sverige har ett förslag för i sina basprofiler." 
* relationship -> "Relation"

Här har vi avgränsat vilka fält i RelatedPerson som är av intresse, begränsat vilka begrepp som kan användas för att beskriva typen av relation samt skapat en enkel referens till NIM:en i form av mapping som bakas in i FHIR-profilen när denna skapas.