Vad är Nationella läkemedelslistan (NLL)?

Denna sida ger en överblick över vad Nationella läkemedelslistan är och är bra att läsa som en inledning till dokumentationen för Nationella läkemedelslistan.



1. Vad är Nationella läkemedelslistan

Lagen om Nationell läkemedelslista trädde i kraft 1 maj 2021. I lagen specificeras att Nationella läkemedelslistan får innehålla information om patientens förskrivna läkemedel och andra varor som ska lämnas ut på apotek (förbrukningsartiklar, teknisk sprit och livsmedel till barn under 16 år). Registret får även innehålla information om vad patienten hämtat ut på apotek. 

1.1. Syfte och mål

Nationella läkemedelslistan blir en rikstäckande informationskälla som ger hälso- och sjukvården, apoteken och patienten själv tillgång till samma information om patientens förskrivna och uthämtade läkemedel och andra varor (förbrukningsartiklar, teknisk sprit och livsmedel till barn under 16 år).

Med Nationella läkemedelslistan finns möjlighet att hålla informationen om patientens förskrivna läkemedel uppdaterad. Därmed möjliggörs att patienten, hälso- och sjukvården och apoteken alltid har tillgång till aktuell information om patientens läkemedelsbehandlingar som hanteras via förskrivning.

Målet är att Nationella läkemedelslistan ska vara en självklar och gemensam informationskälla i en patients läkemedelsbehandling med aktuell och heltäckande information om patientens förskrivna läkemedel och andra varor som är tillgänglig för vård, apotek och patient.

Att Nationella läkemedelslistan innehåller aktuell information och blir en gemensam källa till information för hälso- och sjukvård, apotek och patient ger förutsättningar att uppfylla det övergripande syftet med Nationella läkemedelslistan, nämligen att öka patientsäkerheten.


1.2. Övergångsperiod

Den 1 maj 2021 påbörjades en övergångsperiod, som pågår till och med 1 december 2025, under vilken vård- och apotekssystem ska övergå till att använda de nya tjänstegränssnitten för Nationella läkemedelslistan.

Eftersom strukturen på informationen i Nationella läkemedelslistan skiljer sig mot befintlig struktur har E-hälsomyndigheten tagit fram en lösning som gör att förskrivning och expediering fungerar under övergångsperioden, när vissa vård- och apotekssystem är anslutna till de gamla tjänstegränssnitten och andra vård- och apotekssystem är anslutna till de nya.

Under övergångsperioden kommer de nya informationsmängderna (exempelvis behandlingsorsak) bara att kunna hanteras i system som är anslutna till de nya tjänstegränssnitten.

1.3. Vilken information finns i Nationella läkemedelslistan?

På en förskrivning finns information från ordinationen, exempelvis dosering och administreringssätt. För att läkemedlet ska kunna hämtas ut på apotek behövs ytterligare information som exempelvis antal uttag och mängd per uttag.

När apoteken expedierar läkemedel till en patient skapas uttag som kopplas till den aktuella förskrivningsversionen. På uttaget finns information om vilken vara som expedierades, när det gjordes och av vem. När en dosering ändras för en enskild expediering så lagras även denna på uttaget. 

Vård- och apotekssystem innehåller mycket annan information som inte får registreras i Nationella läkemedelslistan. I figur 1 finns en schematisk beskrivning över vilken information som får delas i Nationella läkemedelslistan och inte.

Det är viktigt att den information som är gemensam och delas via Nationella läkemedelslistan hålls uppdaterad för att läkemedelslistan ska innehålla aktuell information.


Figur 1. En schematisk bild över information i vård- och apotekssystem samt vilken information som delas (mörklila rutor) via förskrivningarna och dess uttag i Nationella läkemedelslistan. En förskrivning är ett recept, livsmedelsanvisning eller hjälpmedelskort utfärdat av behörig hälso- och sjukvårdspersonal.

1.4. Aktörer

Vem som har åtkomst till uppgifterna i Nationella läkemedelslistan regleras i lagen. I figur 2 visas vilka som har åtkomst och via vilka system (exempel).

De inom vården som endast har läsbehörighet är de som saknar förskrivningsrätt:

  • sjuksköterska utan behörighet att förskriva läkemedel eller andra varor
  • dietist
  • farmaceut inom hälso- och sjukvården.

De får läsa (hämta) information från Nationella läkemedelslistan för följande ändamål:

  •  beredande av vård eller behandling av en patient, eller
  •  komplettering av en patientjournal.

De som har förskrivningsrätt får även skapa och ändra förskrivningar samt, utöver ändamålen ovan, även åtkomst till Nationella läkemedelslistan för ändamålet:

  • åstadkommande av en säker ordination av läkemedel och andra varor för en patient.



Figur 2. Roller som har behörighet att tillföra eller läsa förskrivningsinformation i Nationella läkemedelslistan. 

2. Vad är nytt i Nationella läkemedelslistan?

Nationella läkemedelslistan innehåller i stort sett samma information som tidigare fanns i receptregistret och läkemedelsförteckningen, det vill säga förskrivna och uthämtade läkemedel. Fördelarna med att förskrivna och uthämtade läkemedel nu ligger i samma register är att de kan kopplas ihop tydligare så att man kan se vad patienten hämtat ut på apoteket kopplat till en viss förskrivning.

Informationen får nu sparas en längre tid än tidigare, upp till fem (5) år.

2.1. Ny och mer strukturerad information

Några nya informationsmängder tillkommer i Nationella läkemedelslistan och informationen är mer strukturerad än idag.

Exempel:

  • behandlingsorsak
  • behandlingsändamål
  • ändringsorsak
  • administreringssätt och dosering i strukturerat format
  • senaste datum för uppföljning eller avslut av behandling.

Ett antal nya nationella, gemensamma kodverk har arbetats fram för att möjliggöra strukturerad dokumentation. Ett exempel på detta är administreringsväg (till exempel oralt, rektalt, intramuskulärt).

Läs mer om kodverken i Nationella läkemedelslistan

En mer strukturerad information underlättar informationsöverföringen mellan system. Dessutom ökar möjligheterna att återanvända information i exempelvis beslutsstöd och vid verksamhetsuppföljning.

2.2. Möjligt att uppdatera förskrivningar samt skapa förskrivningskedjor

Hälso- och sjukvårdspersonal får med hjälp av E-hälsomyndighetens tjänster för Nationella läkemedelslistan möjlighet att uppdatera en befintlig förskrivning och inte som tidigare endast skapa en ny. Vid en uppdatering av en förskrivning i Nationella läkemedelslistan skapas en ny version av den befintliga förskrivningen och den gamla versionen sparas i historiken.

Det är även möjligt att koppla ihop förskrivningar genom att ersätta befintliga förskrivningar med nya och skapa så kallade förskrivningskedjor. De förskrivningar som ersatts är inte längre expedierbara, vilket ger förutsättningar för en Nationell läkemedelslista som bara innehåller aktuella förskrivningar. Fördelarna med dessa nya funktioner är framför allt:

  • minskad risk att patienten fel- eller dubbelmedicinerar utifrån inaktuella förskrivningar
  • en aktuell lista med patientens förskrivningar underlättar arbetet för vård och apotek
  • förskrivningskedjor ger historik med möjlighet att följa vad som hänt med läkemedelsbehandlingen över tid

Läs mer om historik i Nationella läkemedelslistan

2.3. Samtycken och spärrar

Nationella läkemedelslistan blir tillgänglig för fler personer än det föregående Receptregistret och Läkemedelsförteckningen och en patient kan inte motsätta sig att uppgifter registreras i registret. För att skydda patientens integritet finns större möjligheter för patienten själv att påverka vem som får tillgång till informationen och vilken information som ska visas. För att komma åt uppgifterna i Nationella läkemedelslistan krävs rätt behörighet och det finns krav på samtycke samt möjlighet att spärra information. 

Läs mer om spärrar och samtycken

2.4. FHIR

E‑hälsomyndigheten har valt FHIR som standard för Nationella läkemedelslistans tjänstegränssnitt. Detta innebär också teknikbyte för våra API:er från WebService till RESTful. Därmed fungerar gränssnitten för Nationella läkemedelslistan annorlunda än tidigare och det blir ett nytt sätt för anslutande system att integrera. Kortfattat kan man beskriva förändringen som att formatet går från funktionsanrop av typen ”Hämta aktuella ordinationer” till att istället innebära CRUD-operationer (CRUD: Create, Read, Update, Delete) på resurser. Exempelvis kommer man att kunna göra operationerna Skapa, Ändra och Läs på resursen MedicationRequest (den FHIR-resurs som representerar Förskrivning i Nationella läkemedelslistan).

Mer information om FHIR-gränssnitten för Nationella läkemedelslistan finns i projektet Swedish National Medication List på Simplifier.net.

3. Exempel på nyttor med Nationella läkemedelslistan

När Nationella läkemedelslistan används fullt ut finns det mycket att vinna för både patient, hälso- och sjukvårdspersonal och apotekspersonal. Här beskrivs några nyttor, mer information finns i avsnitt 6.3 Förväntade nyttor med det nya registret i förarbetet till lagen (prop. 2017/18:223).

3.1. Patienten får en uppdaterad lista med förskrivningar

Möjligheten att uppdatera förskrivningar och att koppla ihop dem i förskrivningskedjor minskar risken för att gamla, inaktuella förskrivningar ligger kvar som expedierbara i Nationella läkemedelslistan. Detta underlättar för patienten som får en uppdaterad lista och minskar risken för fel- eller dubbelmedicinering.

Patienten kan dessutom digitalt direkt få tillgång till de uppdateringar som gjorts, exempelvis en justerad dosering. Att patienten enkelt får tillgång till aktuell information om sina förskrivna läkemedel ökar möjligheten till en korrekt och mer patientsäker behandling.

3.2. Hälso- och sjukvårdsvårdpersonal får tillgång till patientens samtliga förskrivningar

Tidigare har hälso- och sjukvårdspersonal inte kunnat se en patients förskrivningar såvida det inte varit en patient med dosdispenserade läkemedel. Med Nationella läkemedelslistan kan behörig hälso- och sjukvårdspersonal se alla patientens förskrivningar, oavsett vem som utfärdat dem. Eftersom de även kan se vad patienten hämtat ut kan de exempelvis också svara på frågor om den förpackning patienten fick senast på apoteket. 

Utöver detta så har förskrivaren möjlighet att komplettera journalen med information från Nationella läkemedelslistan. Eftersom en stor del av informationen är strukturerad så är det möjligt att underlätta för förskrivaren genom att en del av informationen förifylls.

3.3. Möjligt att hantera förskrivningar av läkemedel som dosdispenseras

I Nationella läkemedelslistan finns både förskrivningar av läkemedel som dosdispenseras och övriga förskrivningar. Detta gör att vårdsystem kan bygga en integrerad lösning så att förskrivare kan hantera alla patienters förskrivningar i samma system.

3.4. Säkrare och smidigare för apotekspersonalen

Förskrivarna kan i Nationella läkemedelslistan uppdatera befintliga förskrivningar samt skapa förskrivningskedjor där de inaktuella förskrivningarna blir avslutade. Detta innebär att apotekspersonalen får en uppdaterad lista med förskrivningar och slipper att reda ut vilken förskrivning som är aktuell när patienten ska hämta ut sina läkemedel.

Behandlingsändamål på förskrivningen underlättar för farmaceuternas helhetskontroll. Detta gör att behovet att kontakta förskrivaren minskar och ökar möjligheten till säkrare expedieringar och ökad patientsäkerhet.

3.5. Kommunikation underlättas

När vård, apotek och patient har tillgång till samma information, från samma källa, underlättas kommunikationen dem emellan eftersom man kan se och referera till samma uppgifter.

4. Hur ska nyttorna uppnås?

För att uppnå nyttorna med Nationella läkemedelslistan räcker det inte att bara införa ett nytt register och tekniska tjänster. Det krävs intensivt arbete från beställare av vård- och apotekssystem och dess systemleverantörer för att få till bra och smidiga integrationer. För att hålla informationen i Nationella läkemedelslistan aktuell krävs förändrade arbetssätt i vården och på apotek och ett ständigt aktivt arbete för att uppnå syftet med Nationella läkemedelslistan, att öka patientsäkerheten.

Förutom att bygga Nationella läkemedelslistan behöver E‑hälsomyndigheten, tillsammans med andra aktörer, vara ett stöd i detta arbete. Läs mer om detta arbete på samverkansytan Implementeringsstöd Nationella läkemedelslistan (ehalsomyndigheten.se).

5. Nationella läkemedelslistan på apotek

Apotekspersonal hade tidigare tillgång till patienternas förskrivningar i Receptregistret för att expediera läkemedel men Nationella läkemedelslistan innehåller en del nyheter som kan påverka apotekspersonalens arbete. 

5.1. Ökad mängd strukturerad information

Mängden strukturerad information ökar vilket ställer nya krav på apotekspersonalen, exempelvis att hantera strukturerade doseringar.

5.2. Pappersrecept

Läkemedelsverkets föreskrifter (HSLF-FS 2021:75) om förordnande och utlämnande av läkemedel och teknisk sprit innehåller förändringar som trädde i kraft samtidigt med Nationella läkemedelslistan.

  • recept som är förskrivna på receptblankett ska registreras i Nationella läkemedelslistan innan de expedieras
  • elektroniska recept ska inte överföras till receptblankett genom utskrift utom i några undantagsfall.

Undantagsfall finns specificerade i föreskriften. Läs mer på Läkemedelsverkets webbplats.

5.3. Underlätta en patients läkemedelsanvändning

För apotekspersonalen tillkommer ett ändamål i lagen – underlättande av en patients läkemedelsanvändning. Detta ändamål möjliggör exempelvis rådgivning till en patient utan att det sker i samband med en expediering. För detta ändamål får apotekspersonalen tillgång till uppgifter som skapats upp till fem år tillbaka. 

6. Nationella läkemedelslistan i vården

Nationella läkemedelslistan är en källa (av flera) till information om en patients läkemedelsbehandling. Andra källor till information är exempelvis den egna journalen, andra vårdgivares journaldokumentation eller information från patienten själv. Alla dessa källor behöver beaktas för att få en helhetsbild av patientens läkemedelsbehandling.

6.1. Tillgång till Nationella läkemedelslistan

I verksamheter inom hälso- och sjukvården där man ordinerar och förskriver läkemedel eller andra varor ska det finnas ett elektroniskt system som möjliggör direktåtkomst till Nationella läkemedelslistan. Detta innebär att användare med rätt behörighet kan se informationen i Nationella läkemedelslistan om samtycke finns. Även om patienten inte samtycker ska information om att patienten har särskilda läkemedel presenteras om användaren är en förskrivare av läkemedel.

6.2. Identifiera förändringar

Informationen i Nationella läkemedelslistan versionshanteras och alla förändringar som görs kopplas till en händelse som innehåller information om vilken typ av ändring som gjorts och av vem. Detta möjliggör för anslutande system att identifiera förändringar som gjorts i listan och flagga upp det som är relevant för användaren.

6.3. Komplettera patientjournalen med information från Nationella läkemedelslistan

Det är tillåtet att komplettera patientjournalen med uppgifter från Nationella läkemedelslistan om uppgifterna har bidragit till ett ställningstagande om att vidta eller inte vidta en hälso- och sjukvårdsåtgärd som ett led i patientens vård eller behandling.

En stor del av informationen i Nationella läkemedelslistan är i strukturerat format vilket underlättar informationsöverföring.

6.4. Uppdateringar i vårdinformationssystemet ska även uppdatera Nationella läkemedelslistan

Målet är att Nationella läkemedelslistan ska innehålla aktuell information om patientens förskrivna läkemedelsbehandlingar. Uppdateringar som görs i ordinationen i vårdinformationssystemet ska därför även medföra uppdatering av eventuell förskrivning i Nationella läkemedelslistan som är kopplad till läkemedelsbehandlingen.

När patienten är inlagd på sjukhus är det vanligtvis inte lämpligt att uppdatera Nationella läkemedelslistan utan detta görs istället vid utskrivning. Anledningen till detta är att läkemedelsbehandlingen, exempelvis doseringen, kan ändras mycket under en sjukhusvistelse. Om dessa uppdateringar överförs till Nationella läkemedelslistan riskerar felaktiga förskrivningar att expedieras om ett ombud hämtar ut läkemedel på apoteket under sjukhusvistelsen. Det finns dock tillfällen då förskrivningar behöver utfärdas under en sjukhusvistelse, exempelvis för att patienten sköter sin medicinering själv. 

6.5. Utgå från en befintlig förskrivning i första hand

Vid en förändring av patientens läkemedelsbehandling bör förskrivaren, när det är möjligt, utgå från en befintlig förskrivning i Nationella läkemedelslistan och uppdatera denna, alternativt ersätta den med en ny.

Genom att göra på detta sätt hålls patientens läkemedelslista uppdaterad så att den avspeglar den aktuella läkemedelsbehandlingen och inga gamla, inaktuella förskrivningar kan expedieras.

Vid ändring av en förskrivning i Nationella läkemedelslistan ska tidigare uppgifter tydligt framgå så att förskrivaren inte ändrar i blindo utan är medveten om vilken information som finns på patientens förskrivning. Då finns möjlighet att göra justeringar om behov finns, exempelvis i mängd läkemedel som patienten kan hämta ut.  

7. Förskrivningskollen och Läkemedelskollen

Utöver de externa tjänstegränssnitt som finns för anslutning av vård- och apotekssystem till Nationella läkemedelslistan tillhandahåller E-hälsomyndigheten två produkter som ger åtkomst till Nationella läkemedelslistan, en för förskrivare (Förskrivningskollen) och en för patienten (Läkemedelskollen).

7.1. Förskrivningskollen

Syftet med Förskrivningskollen är att ge behörig hälso- och sjukvårdspersonal åtkomst till uppgifter i Nationella läkemedelslistan i de fall det saknas tillgång till ett vårdsystem med anslutning till Nationella läkemedelslistan, exempelvis::

  • Under övergångsperioden i väntan på att vårdgivarens vårdsystem ska ansluta till Nationella läkemedelslistan
  • Som en reservlösning för åtkomst till Nationella läkemedelslistan när vårdgivarens vårdsystem är otillgängligt så som vid driftsstörningar
  • Fritidsförskrivare som inte har tillgång till elektroniskt förskrivningssystem.

7.2. Läkemedelskollen

Läkemedelskollen är patientens ingång till Nationella läkemedelslistan och den når patienten via E‑hälsomyndighetens webbplats eller via 1177.se. I Läkemedelskollen kan patienten se sina förskrivningar samt det som är uthämtat på apotek. Dessutom kan patienten själv spärra vissa informationsmängder för vård och apotek. Patienten kan även se en logg över vem som haft åtkomst till listan.






Versionshistorik

Version

Datum

Kommentar

1.02021-11-27Ny handbok vård- och apotekstjänster
1.12022-05-25Mindre textuella justeringar
1.22022-06-13Tagit bort avsnitt som inte hör hemma i Handboken
1.32023-05-04Förtydliganden i texten
1.42023-11-09Förtydligat avsnitt om övergångsperioden. Slagit ihop stycke 1 och 2.