Här beskrivs direktåtkomst till Nationella läkemedelslistan, hantering av fullmakter samt samtycken och spärrar.

---

---

1. Inledning

Den här sidan ger en samlad beskrivning av hur direktåtkomst, samtycken, spärrar och fullmakter fungerar i Nationella läkemedelslistan (NLL). Innehållet riktar sig till verksamhetsexperter inom hälso- och sjukvård och apoteksverksamhet, samt de som ska kravställa och utveckla system som ska ansluta till NLL. 

Avsnittet fungerar både som en vägledning för praktiskt arbete och som referensmaterial vid införande och förvaltning av tjänster kopplade till NLL.

2. Åtkomst

Nationella läkemedelslistan används av flera aktörer med olika roller, skyldigheter och åtkomsträttigheter. Reglerna för åtkomst varierar beroende på om det är patient, hälso‑ och sjukvårdspersonal eller apotekspersonal som begär åtkomst. Åtkomsten styrs av ändamål, behörighet, samtycke och eventuella spärrar.

Lag (2018:1212) om nationell läkemedelslista anger vilka ändamål som kan tillämpas för direktåtkomst till Nationella läkemedelslistan. Följande ändamål kan anges vid anrop till NLL:

• Vård - sammanfattning av de ändamål som gäller för hälso- och sjukvårdspersonalens direktåtkomst till Nationella läkemedelslistan: åstadkommande av säker ordination, bereda vård och behandling samt komplettera journal.
• Expediering -  åtkomst i samband med "expediering av läkemedel och andra varor som förskrivits".
• Underlättande av läkemedelsanvändning -  rådgivning på apotek som inte sker i samband med en expediering.
• Direktåtkomst till egna uppgifter - används när den registrerade själv begär åtkomst.

Läs mer på sidan Ändamål, åtkomsttyper, resurser och behörigheter.

3. Samtycke till åtkomst

En patient kan inte motsätta sig att uppgifter registreras i Nationella läkemedelslistan. Samtycke finns därför som en integritetshöjande åtgärd som ger patienten möjlighet att kontrollera vilken information som får lämnas ut. Samtycken ska vara frivilliga, informerade och specifika, och den registrerade kan när som helst återkalla ett lämnat samtycke. Ett samtycke ska ses som ett medgivande till åtkomst för vissa ändamål. Det innebär att samtycket:

• är frivilligt - samtycke får inte vara ett villkor för att patienten till exempel ska få vård eller behandling
• är specifikt - Patienten ska ha förståelse för vilka som får tillgång till dennes uppgifter och för vilka ändamål
• är informerat. Patienten ska ha fått tydlig information om vilka uppgifter som lämnas ut och hur de kommer att användas, till exempel för komplettering av journal
• är en otvetydig viljeyttring - Patienten kan inte samtycka underförstått genom att till exempel söka vård, utan det behövs en muntlig eller skriftlig yttring eller annan tydlig handling som utan tvekan kan tolkas som ett samtycke
• kan återkallas - Patienten ska när som helst kunna återkalla ett lämnat samtycke.

3.1. Information till patienten vid inhämtning av samtycke

Den som inhämtar samtycket ska på ett tydligt sätt för patienten beskriva:

• för vilka ändamål åtkomsten avser, till exempel att förnya förskrivning på ett patientsäkert sätt eller farmaceutisk rådgivning
• vilka som får tillgång till uppgifterna och hur länge, till exempel hälso- och sjukvårdspersonal som har en vårdrelation till patienten under en vårdkontakt
• vilka uppgifter som efterfrågas och från vilket register, till exempel förskrivningar och uttag som finns i Nationella läkemedelslistan
• vem som är personuppgiftsansvarig, dvs. E-hälsomyndigheten
• att patienten när som helst kan återkalla ett samtycke.

Se även Generella presentationskrav för anslutande aktör och system för information om krav på presentation av texter för användare.

3.2. Intygande av att samtycke har inhämtats

Samtycket kan vara muntligt eller inhämtat skriftligen vid till exempel bokning av besök eller vid förnyelse av förskrivning i en digital kanal. Ett sådant samtycke är inte registrerat i Nationella läkemedelslistan. Detta samtycke gäller för ett avgränsat tillfälle som en vårdkontakt eller ett rådgivningstillfälle. 

Den som begär åtkomst till Nationella läkemedelslistan ska intyga att den har inhämtat patientens samtycke genom att göra ett aktivt val i anslutande applikation. Se Informationsspecifikation – meddelandehuvud för detaljer. Intygandet loggas i Nationella läkemedelslistan, tillsammans med övriga uppgifter om identitet, behörighet, aktuell patient, vilka uppgifter som efterfrågas samt vilka personuppgifter som lämnas ut. Det finns även krav på loggning hos anropande aktör (se Spårbarhetskrav).

Dessa loggar bevakas av E-hälsomyndigheten för att upptäcka åtkomstmönster som kan misstänkas vara otillbörlig åtkomst. Patienten har också via Läkemedelskollen tillgång till information om vilka åtkomster som skett till patientens uppgifter (se avsnitt 8. Filtrering och utlämnande av information).

Den personal som begär åtkomst är skyldig att visa att ändamålet är uppfyllt (se Spårbarhetskrav). Därför är det viktigt att dokumentera till exempel vårdkontakter och ordinationsbeslut i vårdsystem, eller att till exempel en farmaceutisk rådgivning har skett i apotekssystem.

En åtkomst kan misstänkas vara ett olaga dataintrång (4 kap. 9 c § brottsbalken) om:

• ändamålet med åtkomsten inte är uppfyllt
• samtycke inte har inhämtats och det inte föreligger situationer då patienten har varit oförmögen att lämna ett samtycke.

Inhämtande av samtycke för hälso- och sjukvård och för apotek beskrivs ytterligare under avsnitt 6.1 respektive 7.1.

4. Spärrar

NLL har två typer av spärrar. Integritetsspärr, som begärs av patienten, och sekretesspärr som kan begäras av förskrivare av läkemedel. En spärr innebär att vissa uppgifter döljs vid åtkomst med visst ändamål, eller vid åtkomst av vårdnadshavare och patienten själv. 

4.1. Integritetsspärr – Patient

En integritetsspärr begärs av patienten för att skydda sin integritet och avser vissa ändamål och vissa uppgifter. Patienten kan spärra följande:

• förskrivningskedja inklusive tillhörande uttag
• samtliga uttag som är gjorda på pappersrecept
• behandlingsorsak.

4.1.1. Spärr för ändamål vård och underlättande av patients läkemedelsanvändning

Patienten kan begära att uppgifter spärras för direktåtkomst för ändamålet vård samt för ändamålet underlättande av patients läkemedelsanvändning på apotek. De  uppgifter som kan spärras är:

• förskrivningskedja inklusive tillhörande uttag
• samtliga uttag som är gjorda på pappersrecept. 

4.1.2. Spärr för ändamål expediering

En patient kan begära att behandlingsorsak på en förskrivning ska spärras för ändamålet expediering. Ingår förskrivningen i en förskrivningskedja spärras samtliga behandlingsorsaker för den förskrivningskedjan.

4.2. Sekretesspärr – Förskrivare av läkemedel

En sekretesspärr kan begäras av en förskrivare av läkemedel.

4.2.1. Spärr för vårdnadshavare

Förskrivaren kan begära spärr av en förskrivningskedja och dess uttag, eller samtliga uttag gjorda på pappersrecept för ett barns vårdnadshavare. Detta kan göras om förskrivaren bedömer att barnet kan lida betydande men om vårdnadshavaren tar del av uppgiften. Prövning görs enligt 12 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen eller 6 kap. 12 § patientsäkerhetslagen.

4.2.2. Spärr av behandlingsorsak för patienten

Förskrivaren kan begära spärr av behandlingsorsak på alla förskrivningar i en förskrivningskedja för en patient, om förskrivaren bedömer att det med hänsyn till vården eller behandlingen är av synnerlig vikt att uppgiften inte lämnas ut till patienten. Prövning görs enligt 25 kap. 6 § offentlighets- och sekretesslagen eller 6 kap. 12 § andra stycket patientsäkerhetslagen (2010:659). 

E-hälsomyndigheten beslutar om en uppgift ska spärras eller om en spärr ska hävas. Beslutet fattas automatiskt efter förutbestämda regelverk, som berör bland annat begärans giltighet och förskrivarens behörighet. Det innebär att ett beslut sker utan dröjsmål, då registrering av en ny uppgift i Nationella läkemedelslistan blir tillgänglig omedelbart. 

5. Patienten

En patient är en person som erhåller eller är registrerad för att erhålla hälso- och sjukvård. En person som har förskrivningar i Nationella läkemedelslistan erhåller hälso- och sjukvård.

Patienten får ha direktåtkomst till uppgifter om sig själv. Vårdnadshavare har tillgång till uppgifter för sitt barn mellan 0 och 12 år, direktåtkomst ges inte från det att barnet har fyllt 13 år. Direktåtkomst kan även ges till annan fysisk person som patienten eller vårdnadshavaren har utsett genom en fullmakt.

5.1. Fullmakter

Genom en fullmakt kan en annan fysisk person få direktåtkomst till en patients uppgifter för att kunna beställa och hämta ut förskrivna läkemedel och andra varor på apotek.

Maximal giltighetstid är fyra år och maximal bevarandetid är fem år. Av spårbarhets- och säkerhetsskäl ska E-hälsomyndigheten kunna göra uppföljningar under ett år efter att giltighetstiden upphört. 

Det finns idag två typer av fullmakter:

• fullmakt för apoteksärenden mellan privatpersoner
• fullmakt för apoteksärenden mellan privatperson och en vård- och omsorgsenhet.

För beskrivning av hantering av fullmakter se Fullmakter.

5.1.1. Fullmakt för apoteksärenden mellan privatpersoner

En fullmakt för apoteksärenden mellan privatpersoner ger ombudet rätt att företräda fullmaktsgivaren gentemot apotek för att beställa och hämta ut förskrivna läkemedel och andra varor, samt få åtkomst till vissa uppgifter i Läkemedelskollen. Det kan ske på ett fysiskt apotek, men fullmakten ger även rätt till direktåtkomst för att beställa via apotekens e-handel. De uppgifter som visas för en innehavare av fullmakt för apoteksärenden är endast expedierbara förskrivningar samt senaste uttag på receptet.

En fullmakt kan registreras på ett fysiskt apotek med en blankett som underlag, påskriven av både fullmaktsgivaren och ombudet. En fullmakt kan även registreras digitalt. Efter att fullmaktsgivaren och ombudet har gett sitt samtycke digitalt är fullmakten giltig. Vårdnadshavare kan ge fullmakt för sitt barn, fullmakten ger då tillgång till samma uppgifter som en vårdnadshavare har tillgång till. 

Vid uthämtning av läkemedel på ett fysiskt apotek kontrolleras ombudets legitimation av apotekspersonalen samt att det finns en fullmakt registrerad. Vid digital åtkomst sker en kontroll av att den som är inloggad via e-legitimation har en giltig fullmakt för den person som den agerar ombud för.

5.1.2. Fullmakt för apoteksärenden mellan privatperson och vård- och omsorgsenhet

För fullmakt mellan privatperson och en vård- och omsorgsenhet utser verksamhetsansvarig vilken personal på enheten som ska företräda enheten för apoteksärenden. Denna fullmakt gäller enbart för att hämta ut läkemedel på ett fysiskt apotek och medger inte direktåtkomst.

5.2. Samtycken som inhämtas från patient

5.2.1. Hälso- och sjukvård

För att hälso- och sjukvårdspersonal ska få tillgång till en patients uppgifter för vårdändamålet krävs patientens samtycke. Det finns dock situationer då patienten är oförmögen att lämna ett samtycke. Under vissa omständigheter finns det ändå möjlighet för hälso- och sjukvårdspersonal att få tillgång till patientens uppgifter (se 6.3 Om patient inte har förmåga att lämna samtycke).

Det är viktigt att giltiga ändamål för direktåtkomst är uppfyllda (5 kap. 3 § NLL ). Det räcker alltså inte enbart med ett samtycke.

Följande samtycken kan inhämtas från patienten:

• tillfälligt samtycke

• registrerat åtkomstsamtycke
• dossamtycke.

För mer detaljer om dessa samtycken läs under avsnitt 6.1 Samtycken för vårdändamålet.

5.2.2. Öppenvårdsapotek

För ändamålet expediering krävs inget samtycke för åtkomst för expedierande apotekspersonal. En grundförutsättning är att ändamålet är uppfyllt. Det innebär att det ska finnas ett uppdrag från patienten eller dess ombud om att expediera en förskrivning. För att expedierande apotekspersonal ska få tillgång till uppgift om behandlingsorsak på en förskrivning krävs dock patientens samtycke.

För direktåtkomst för ändamålet underlättande av patients läkemedelsanvändning krävs patientens samtycke.

För mer detaljer om dessa samtycken läs under avsnitt 7.1 Samtycken för öppenvårdsapotek.

5.3. Spärrar som begärs av patient

De spärrar som kan begäras av en patient benämns integritetsspärr, eftersom de syftar till att skydda en persons integritet. En patient kan begära eller häva integritetsspärrar via Läkemedelskollen eller genom att skicka in en blankett till E-hälsomyndigheten.   

Om patienten begär spärr eller hävning av spärr via Läkemedelskollen ger detta omedelbar verkan på vilken information som visas vid direktåtkomst för olika ändamål. Används blankett kan spärr eller hävning av spärr dröja något på grund av postgång och administrativ handläggning.

Nationella läkemedelslistan har en teknisk lösning som möjliggör för förskrivare att föra in uppgifter i spärrad form åt patienten eller på apotek vid registrering av pappersrecept, om anslutande system valt att implementera detta. Se nedan för mer information om dessa spärrar.

Spärr för ändamål vård och underlättande av patients läkemedelsanvändning

Patienten kan begära att uppgifter spärras för direktåtkomst för ändamålet vård samt för ändamålet underlättande av patients läkemedelsanvändning på apotek. De uppgifter som kan spärras är:

• förskrivningskedja inklusive tillhörande uttag
• samtliga uttag som är gjorda på pappersrecept. 

Spärr för ändamål expediering

En patient kan begära att behandlingsorsak på en förskrivning ska spärras för ändamålet expediering. Ingår förskrivningen i en förskrivningskedja spärras samtliga behandlingsorsaker för den förskrivningskedjan.

6. Hälso- och sjukvård

En förutsättning för att hälso- och sjukvårdspersonal ska få tillgång till en patients personuppgifter i Nationella läkemedelslistan är att något av ändamålen åstadkommande av en säker ordination av läkemedel och andra varor, beredande av vård eller behandling eller komplettering av en patientjournal är uppfyllda (de så kallade vårdändamålen). En annan förutsättning är att patienten har gett sitt samtycke. Det finns även situationer då patienten är oförmögen att ge sitt samtycke, när hälso- och sjukvårdspersonal ändå kan få ta del av en patients läkemedelslista.

Förskrivare av läkemedel kan av sekretesskäl begära att uppgift ska spärras för direktåtkomst för vårdnadshavare eller behandlingsorsak för patient. Denna typ av spärr benämns sekretesspärr (se avsnitt 4.2).

Förskrivare av läkemedel kan även få ta del av att det finns särskilda läkemedel förskrivna de senaste 24 månaderna utan krav på samtycke från patient oavsett om dessa särskilda läkemedel är spärrade av patienten.

Hälso- och sjukvårdspersonal får åtkomst till uppgifter i Nationella läkemedelslistan som har registrerats fem år tillbaka.

6.1. Samtycken för vårdändamålet

Det finns två typer av samtycken: tillfälliga samtycken och samtycken som är registrerade i Nationella läkemedelslistan.

Tillfälliga samtycken inhämtas för varje vårdkontakt muntligt eller skriftligt och gäller för en vårdkontakt. Detta samtycke är inte registrerat i Nationella läkemedelslistan, utan loggas i anropslogg vid åtkomsten. Vad som kan anses som en vårdkontakt beskrivs nedan.

De registrerade samtycken som finns i Nationella läkemedelslistan är dossamtycke och registrerat åtkomstsamtycke, dessa gäller över tid för flera vårdkontakter. 

6.1.1. Vårdkontakt

En vårdkontakt definieras som kontakt mellan patient och hälso- och sjukvårdspersonal då hälso- och sjukvård utförs. Ett tillfälligt samtycke gäller för en vårdkontakt.

I Socialstyrelsens termbank definieras olika typer av vårdkontakter:

Tabell 1 - Sammanställning av några termer från Socialstyrelsens termbank som har relevans för att definiera vad ett tillfälle kan innebära inom hälso- och sjukvård.

Figur 1. Illustration av termen vårdkontakt.

6.1.2. Inhämtning av samtycke

Inhämtning av tillfälligt samtycke

Ett tillfälligt samtycke gäller för en vårdkontakt. Samtycket kan inhämtas av en vårdenhet inför en planerad vårdkontakt, till exempel i samband med bokning eller vid förnyelse av recept. Då kan åtkomst till läkemedelslistan ske innan besöket eller när förnyelse av recept utförs. Vid inhämtande av samtycke är det viktigt att patienten ges tydlig information om vad samtycket innebär (se 3.1 Information till patienten vid inhämtning av samtycke) och att samtycket när som helst kan återkallas. 

Hur länge ett tillfälligt samtycke gäller är beroende av situation och typ av vårdkontakt. Exempel på vårdkontakt kan vara:

• Besök på vårdcentral, sjukhus eller vårdavdelning (vårdkontakt öppen vård eller sluten vård)
  • från dess att patienten gett sitt samtycke tills besöket har avslutats eller att journalen har kompletterats.
• Inläggning på sjukhus (vårdtillfälle)
  • under tiden patienten är inlagd – från inskrivning till utskrivning.
• Förnyelse av förskrivning (vårdkontakt öppen vård annan kontaktform)
  • från dess att samtycke ges tills åtgärden har genomförts eller journalen har kompletterats.
• Digitalt öppenvårdsbesök (distanskontakt)
  • från dess att samtycke ges tills journalen har kompletterats.

Inhämtning av dossamtycke

För registrering av dosdispenserade läkemedel krävs ett samtycke från patienten.

Dossamtycket ska lämnas i dialog med berörd hälso- och sjukvårdspersonal. Registrering av en patient med dossamtycke (dospatient) kan utföras av hälso- och sjukvårdspersonal eller av en farmaceut på dosapotek. Farmaceuter på dosapotek utför alltid registreringen på uppdrag av personal inom hälso- och sjukvården.

Ett dossamtycke innebär att hälso- och sjukvårdspersonal har direktåtkomst till patientens läkemedelslista, givet att ändamålen är uppfyllda. Det ger även tillgång till uppgifter som en patient har spärrat. Skälet till detta är att patienter som får dosdispenserade läkemedel ofta har många läkemedel och komplex dosering och att det därför är viktigt att förskrivaren alltid har en fullständig och korrekt information.

Förfrågan om registrerat åtkomstsamtycke

Ett registrerat åtkomstsamtycke innebär att enskild legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal med individuell förskrivarkod eller legitimationskod har direktåtkomst till patientens läkemedelslista, givet att ändamålen är uppfyllda. Samtycket registreras i Nationella läkemedelslistan och gäller i 4 år, eller fram tills att det återkallas. Samtycket kan användas när det finns eller planeras för en kontinuerlig vårdrelation, och behöver då inte återkommande inhämtas vid varje vårdkontakt. 

Vården registrerar en samtyckesförfrågan som patienten sedan kan godkänna eller avvisa. Samtycket kan användas när patienten har godkänt förfrågan via Läkemedelskollen eller genom kontakt med E-hälsomyndigheten. Patienten kan när som helst återkalla ett registrerat åtkomstsamtycke.

6.2. Samtycke till att tillfälligt se spärrade uppgifter

En patient kan ge samtycke till att hälso- och sjukvårdspersonal tillfälligt får tillgång till spärrade uppgifter. Spärrarna förblir orörda och tillämpas för nästa åtkomst. Att se spärrade uppgifter är ett aktivt val och den som begär tillgång till uppgifterna intygar att ett samtycke till att se spärrade uppgifter har inhämtats.

Samtycke till att tillfälligt se spärrade uppgifter gäller inte vid förmodat samtycke, eftersom eventuella spärrar anses uttrycka patientens avsikt. Vid dossamtycke och nödåtkomst behövs inget ytterligare samtycke eftersom även spärrade uppgifter visas.

6.3. Om patient inte har förmåga att lämna samtycke

Ibland saknar patienten förmåga att ge sitt samtycke till hälso- och sjukvårdspersonal, följande typer av åtkomst kan då användas:

• Nödåtkomst - i en nödsituation kan personalen hänvisa till och intyga att en nödsituation föreligger för att få tillgång till patientens uppgifter från Nationella läkemedelslistan.
• Förmodat samtycke - om patienten har en stadigvarande oförmåga att lämna samtycke, vid till exempel demenssjukdom, kan hälso- och sjukvårdspersonalen hänvisa till ett förmodat samtycke.
• Åtkomst till barns uppgifter - hälso- och sjukvårdspersonal kan under vissa omständigheter få tillgång till barns uppgifter i Nationella läkemedelslistan utan krav på samtycke.

6.3.1. Nödåtkomst

I nödsituationer kan hälso- och sjukvårdspersonal begära nödåtkomst till en patients läkemedelslista, efter att ha gjort följande bedömning:

• Patienten är oförmögen att lämna samtycke, stadigvarande eller tillfälligt på grund av exempelvis medvetslöshet, förvirring eller chock.
• Information från Nationella läkemedelslistan antas vara nödvändig för vård eller behandling.
• Inhämtande av samtycke kan inte vänta.

Grunden för denna bedömning ska framgå av patientens journal.

Eventuell spärrad information visas vid nödåtkomst.

6.3.2. Förmodat samtycke

Hälso- och sjukvårdspersonalen kan hänvisa till ett förmodat samtycke när patienten stadigvarande är oförmögen att lämna samtycke till åtkomst, det kan användas om följande förutsättningar uppfylls:

• Patientens inställning till åtkomst har så långt som möjligt klarlagts.
• Det inte finns anledning att tro att patienten skulle ha motsatt sig åtkomst.

Dessa förutsättningar ska framgå av patientens journal.

Om patienten har spärrat uppgifter syns inte dessa uppgifter vid ett förmodat samtycke. Det är inte möjligt för personalen att tillfälligt få tillgång till spärrade uppgifter i denna situation, eftersom förekomst av spärrar är ett uttryck för patientens vilja att dölja dessa uppgifter.

Förmodat samtycke är inte tillämpbart för åtkomst till barns uppgifter.

6.3.3. Åtkomst till barns uppgifter

Vårdnadshavare har inte rätt att spärra information om sitt barn gentemot vårdens ändamål för direktåtkomst. Detta medför att en vårdnadshavare inte kan ge samtycke till direktåtkomst till sitt barns uppgifter då nekat samtycke skulle innebära en form av spärr av uppgifter för vården.

En lämplig ålder att fråga barnet om tillfälligt samtycke för direktåtkomst är från 15 år, under förutsättning att barnet bedöms ha nått tillräcklig mognadsgrad för att förstå innebörden av samtycket. Det hindrar dock inte att tillfälligt samtycke kan inhämtas tidigare, om barnet bedöms ha nått tillräcklig mognadsgrad. 

Hälso- och sjukvårdspersonal kan således få tillgång till barns uppgifter i Nationella läkemedelslistan utan krav på samtycke, om de bedömer att:

• uppgifter i Nationella läkemedelslistan har betydelse för den vård som ges till barnet
• barnet inte har nått tillräcklig mognad för att förstå vad ett samtycke innebär.

Finns det ett dossamtycke för barnet ska det användas vid direktåtkomst till barnets uppgifter. 

6.4. Åtkomst för förskrivare utan vårdgivare

En del förskrivare har förskrivningsrätt även utanför sin anställning hos en vårdgivare. Det gäller läkare, tandläkare, tandhygienist, sjuksköterska samt barnmorska med individuell förskrivningsrätt (HSLF-FS 2019:32, 2 kap.).

En förutsättning för att kunna tillämpa ett tillfälligt samtycke är att det finns en vårdgivare knuten till förskrivaren. Detsamma gäller i de situationer där patienten inte har förmåga att ge samtycke (nödåtkomst, förmodat samtycke samt åtkomst till barns uppgifter).

För att i efterhand kunna bedöma om ett tillfälligt muntligt samtycke har givits eller att det funnits giltiga skäl för åtkomst i de situationer där patienten bedömts sakna förmåga att ge samtycke, förutsätts att en vårdgivare har:

• registrerat exempelvis ett besök eller en patientrelation och att det i aktuell patientjournal finns uppgifter om vårdkontakten för den vårdenhet det gäller.
• rutiner på plats avseende loggar och åtkomstkontroll för att kunna kontrollera om obehörig åtkomst har skett.
• dokumenterat i patientjournalen avsaknaden av ett samtycke i de fall patienten inte haft förmåga att ge samtycke eller om det finns andra skäl.

Vid fritidsförskrivning i vårdgivarens vårdinformationssystem gäller vårdgivarens ansvar för hantering av behörigheter, loggning med mera enligt Patientdatalagen och Socialstyrelsens föreskrifter. För dessa fall finns det förutsättningar för att ge direktåtkomst till Nationella läkemedelslistan i de situationer där patienten haft förmåga att lämna samtycke. Det är verksamhetschefens ansvar att se till att förskrivning sker inom gällande regelverk och att åtkomst till journal och Nationella läkemedelslistan sker på ett korrekt sätt.

Sker fritidsförskrivning utanför vårdgivarens vårdsystem, behörighetsstyrning, verksamhetsansvar och loggning med mera bedömer E‑hälsomyndigheten att förutsättningarna för ett tillfälligt samtycke och de situationer då patienten saknar förmåga att ge samtycke inte uppfylls. För att försäkra sig om att ett samtycke verkligen har givits i dessa fall behöver E-hälsomyndigheten som personuppgiftsansvarig ställa skärpta krav på hur samtycket inhämtats och registrerats. E‑hälsomyndigheten har för detta ändamål infört en ny behörighetsroll Förskrivare utan vårdgivare.

Förskrivare som utför förskrivning på sin fritid utanför en vårdgivares verksamhet och behörighetsstyrning kan få direktåtkomst till Nationella läkemedelslistan endast med ett registrerat åtkomstsamtycke i Nationella läkemedelslistan från patient. Ett registrerat åtkomstsamtycke i Nationella läkemedelslistan ger ett bevis på att patienten har givit och godkänt samtycket.

Följande åtkomsttyper kan inte användas av en förskrivare utan vårdgivare:

• dossamtycke
• tillfälligt samtycke samt tillfälligt samtycke att se spärrade uppgifter
• förmodat samtycke
• nödåtkomst
• åtkomst till barns uppgifter.

6.5. Övergripande information om en patients läkemedelslista

6.5.1. Information om att det finns spärrade uppgifter

Hälso- och sjukvårdspersonal som har fått samtycke (tillfälligt samtycke, förmodat samtycke eller registrerat åtkomstsamtycke) till att ta del av patientens läkemedelslista, kan få information om att det finns spärrade uppgifter. På så sätt kan de bedöma om uppgifterna är fullständiga eller ej.

Om hälso- och sjukvårdspersonal har fått ett tillfälligt samtycke eller ett registrerat åtkomstsamtycke, kan de inhämta ytterligare samtycke från patienten till att tillfälligt ta del av spärrade uppgifter. Detta gäller inte förmodat samtycke, eftersom eventuella spärrar anses uttrycka patientens avsikt. Vid dossamtycke och nödåtkomst är denna information inte relevant, eftersom även spärrade uppgifter visas då.

6.5.2. Information om att det finns särskilda läkemedel

Förskrivare av läkemedel får alltid se om patienten har förskrivits narkotiska eller andra särskilda läkemedel under de senaste 24 månaderna, men inte vilka dessa läkemedel är. Det finns inget krav på att samtycke ska inhämtas för att se denna information.

6.5.3.  Åtkomst till information om patients läkemedelslista

Tabell 2. Åtkomst till övergripande information om en patients läkemedelslista

6.6. Spärr av sekretesskäl

6.6.1. Sekretesspärra förskrivning och uttag av pappersrecept för vårdnadshavare

Efter en sekretessprövning kan en förskrivare av läkemedel begära att E‑hälsomyndigheten ska sätta eller häva en spärr för direktåtkomst till en förskrivning och dess tillhörande uppgifter (uttag, händelser och versioner) för vårdnadshavare, barnet och eventuella ombud.

Om förskrivningen ingår i en förskrivningskedja spärras samtliga förskrivningar i förskrivningskedjan. Om en sådan spärr hävs, hävs spärren för samtliga förskrivningar i en förskrivningskedja.

Det är även möjligt att spärra samtliga uttag som har gjorts eller kommer att göras på pappersrecept för en vårdnadshavare. Om en sådan spärr hävs, hävs spärren för tidigare och framtida uttag på pappersrecept.

Det är viktigt att förskrivaren är medveten om förutsättningarna för att begära spärr eller häva spärr hos E-hälsomyndigheten. Det ska vara tydligt för användaren att en begäran innefattar att en menprövning har gjorts av förskrivaren. Se Generella presentationskrav för anslutande aktör och system för krav på presentation i samband med begäran om spärr.

Bortfiltrering av spärrade uppgifter vid vårdnadshavarspärr:

• Läkemedelskollen
  • Spärrade uppgifter på barnets läkemedelslista
  • Spärrade uppgifter på utskrifter
• Apotekens E-handel -  gäller även om barnets egna e-legitimation används för åtkomst
  • Spärrade uppgifter på barnets läkemedelslista
  • Spärrade uppgifter på utskrifter
• Fysiskt apotek
  • Spärrade uppgifter på utskrifter

Generellt gäller även att en Vårdnadshavare inte har direktåtkomst till sina barns uppgifter från det att barnet fyllt 13 år. 

6.6.2. Sekretesspärra behandlingsorsak för en patient

Efter en sekretessprövning kan en förskrivare av läkemedel begära att E‑hälsomyndigheten ska sätta eller häva en spärr av behandlingsorsak på en förskrivning för en patient. Sekretessen gäller om det med hänsyn till ändamålet med vården eller behandlingen är av synnerlig vikt att uppgiften inte lämnas ut till patienten. Spärr av behandlingsorsak på en förskrivning spärrar samtliga behandlingsorsaker på förskrivningar som ingår i samma förskrivningskedja.

Spärrad uppgift visas inte vid åtkomst via Läkemedelskollen eller apotekens E-handel.

Behandlingsorsak visas inte på utskrifter, oavsett om de är spärrade eller inte.

6.6.3. Markering av sekretesspärrad uppgift för hälso- och sjukvårdspersonal

Hälso- och sjukvårdspersonal ska få tillgång till uppgift om att en förskrivning eller ett uttag är spärrat för vårdnadshavare i Nationella läkemedelslistan. Om ett uttag på pappersrecept är spärrat ska även det vara markerat och synligt för användaren.

Finns det en spärr av behandlingsorsak ska även den markeras tydligt för användaren.

För mer information om presentationskrav vid visning av sekretesspärrade uppgifter se krav-id 38:P.3 och 38.P.4 i TA 38 – Hämta Spärr.

Syftet är att hälso- och sjukvårdspersonal i sin patientkontakt inte ovetandes ska röja en uppgift som är spärrad för direktåtkomst för vårdnadshavare eller patient.

6.7. Integritetsspärr kan registreras av hälso- och sjukvårdspersonal

Nationella läkemedelslistan har en teknisk lösning som möjliggör för förskrivare att föra in uppgifter i spärrad form åt patienten om anslutande system valt att implementera detta. Detta kan göras antingen vid förskrivningstillfället eller i efterhand.

7. Öppenvårdsapotek

Öppenvårdsapotek (inklusive dosapotek och de som bedriver e-handel) kan tillämpa två ändamål för direktåtkomst till Nationella läkemedelslistan:

• expediering av läkemedel och andra varor som förskrivits
• tillgång till uppgifter maximalt 24 månader bakåt i tiden
• samtliga uppgifter (även spärrade) förutom behandlingsorsak visas. Behandlingsorsak kan visas med patientens samtycke. Spärrad behandlingsorsak kan tillfälligt visas med patientens samtycke
• underlättande av patients läkemedelsanvändning
• ger tillgång till uppgifter 5 år bakåt i tiden
• behandlingsorsak visas aldrig
• integritetsspärrade uppgifter visas inte. Kan tillfälligt visas med patientens samtycke.

7.1. Samtycken för öppenvårdsapotek

7.1.1. Expediering

Direktåtkomst vid expediering kräver inte samtycke. Det räcker att ändamålet är uppfyllt, vilket innebär att det finns ett uppdrag från patienten eller dess ombud att expediera förskrivna varor. Att det inte krävs samtycke för expediering beror på att patienten inte har något annat val än att gå till ett öppenvårdsapotek för att hämta ut sina förskrivna varor. Ett sådant samtycke skulle inte vara frivilligt, och därför inte heller vara giltigt som samtycke.

Samtycke till att se behandlingsorsak

För att expedierande apotekspersonal ska få tillgång till uppgift om behandlingsorsak på en förskrivning krävs patientens samtycke. Samtycket kan endast ges av patienten själv och det är viktigt att apotekspersonalen redogör för syftet med att se behandlingsorsaken.

Vid samtycke att se behandlingsorsak visas även om den är sekretesspärrad för patienten. Om behandlingsorsaken är integritetsspärrad av patient visas information om att uppgiften är bortfiltrerad, då kan apotekspersonalen inhämta ett ytterligare samtycke för att se den spärrade behandlingsorsaken.

Det finns inget som hindrar att samtycket inhämtas i förväg vid till exempel e-handel. Samtycket gäller alltid endast för ett expeditionstillfälle.

Åtkomst till barns uppgift om behandlingsorsak utan krav på samtycke

Vårdnadshavare har inte rätt att spärra information om sitt barn gentemot apotekens ändamål för direktåtkomst. Detta medför att en vårdnadshavare inte kan ge samtycke till direktåtkomst till sitt barns uppgifter då nekat samtycke skulle innebära en form av spärr av uppgifter för apotek.

En lämplig ålder att fråga barnet om tillfälligt samtycke för direktåtkomst är från 15 år, under förutsättning att barnet bedöms ha nått tillräcklig mognadsgrad för att förstå innebörden av samtycket. Det hindrar dock inte att tillfälligt samtycke kan inhämtas tidigare, om barnet bedöms ha nått tillräcklig mognadsgrad.

Apotekspersonal kan således få tillgång till barns uppgifter i Nationella läkemedelslistan utan krav på samtycke, om de bedömer att:

• uppgift om behandlingsorsak bedöms viktig för en patientsäker expedition
• barnet inte har nått tillräcklig mognad för att förstå vad ett samtycke innebär.

7.1.2. Underlättande av patients läkemedelsanvändning

Ändamålet underlättande av patients läkemedelsanvändning ses som en specifikt avgränsad form av rådgivning som inte sker i anslutning till expediering. Ändamålet kan tillämpas vid rådgivning på ett strukturerat och planerat sätt i form av en farmaceutisk tjänst, eller när frågor ställs av patienten och apotekspersonalen bedömer att det inte är i anslutning till expediering.

E-hälsomyndighetens bedömning är att ändamålet underlättande av en patients läkemedelsanvändning kan ses som en möjlighet för apoteken att utveckla nya tjänster vars syfte är att förbättra patientens läkemedelsanvändning för att minska biverkningar, läkemedelsrelaterade problem och bidra till avsedd effekt av läkemedelsbehandlingen¹.

Tillfälligt samtycke till åtkomst

För att apotekspersonal ska få direktåtkomst för ändamålet underlättande av en patients läkemedelsanvändning krävs patientens samtycke. Det är endast patienten själv som kan lämna samtycke. En vårdnadshavare eller fullmaktstagare kan alltså inte lämna samtycke.

Samtycket gäller för besök på ett fysiskt apotek eller på distans, vid ett rådgivningstillfälle. Det är möjligt att inhämta ett tillfälligt samtycke i förväg inför ett besök eller rådgivning på distans. 

Samtycke att tillfälligt se spärrade uppgifter

Vid ändamål underlättande av patients läkemedelsanvändning visas inte förskrivningar och uttag eller uttag pappersrecept som är spärrade. Det finns möjlighet att inhämta samtycke från patienten för att apotekspersonal ska kunna se spärrade uppgifter vid ett rådgivningstillfälle. Det är dock inte möjligt för detta ändamål att få information om att det finns spärrade uppgifter, detta är endast tillåtet för hälso- och sjukvårdspersonalens direktåtkomst (5 kap 3 § andra stycket, NLL). 

7.2. Spärr på öppenvårdsapotek

7.2.1. Registrering av sekretesspärr på uppdrag av förskrivare

Expedierande apotekspersonal ska på uppdrag av förskrivare av läkemedel kunna sekretesspärra en förskrivning för vårdnadshavare. Detta kan bli aktuellt vid registrering av telefon- eller pappersrecept eftersom det ska vara möjligt att föra in uppgifter i spärrad form. Ett sådant uppdrag ska var tydligt förmedlat till apotekspersonalen. Det finns även möjlighet i NLL att registrera en sekretesspärr på uttag pappersrecept på uppdrag av förskrivaren, om anslutande system valt att implementera denna funktionalitet.

Det är inte aktuellt att begära en spärr av behandlingsorsak eftersom uppgiften saknas vid registrering av telefon- och pappersrecept på apotek.

7.2.2. Registrering av integritetsspärr på uppdrag av patient

Det finns möjlighet för expedierande apotekspersonal att på en patients uppdrag integritetsspärra en förskrivning och dess uttag som registreras från ett pappers- eller telefonrecept, samt även spärra uttag på pappersrecept, om anslutande system valt att implementera denna funktionalitet.

7.2.3. Markering av sekretesspärrad information

Om en förskrivning och dess uttag, eller uttag pappersrecept är spärrade för vårdnadshavare ska detta tydligt framgå för expedierande apotekspersonal. 

Finns det en spärr av behandlingsorsak för patienten ska också det markeras tydligt i de fall apotekspersonal fått samtycke till att se behandlingsorsak.

Syftet med denna information är att expedierande apotekspersonal inte ovetandes ska röja uppgift som är spärrad vid vårdnadshavares eller patients direktåtkomst.

8. Filtrering och utlämnande av information

I detta avsnitt beskrivs översiktligt hur direktåtkomst loggas och hur information lämnas ut beroende på ändamål, åtkomsttyp, behörighet, ombudsrelation, samt förekomst av spärrar (se Figur 2).

Information som anges i Meddelandehuvudet

• Säkerhetsintyg - Identifiering av den som bereder sig åtkomst sker via säkerhetsintyg. Utifrån information i säkerhetsintyget sker en tilldelning av behörighetsroll i Nationella läkemedelslistan.
• Ändamål och åtkomsttyp - Kombinationen ändamål och åtkomsttyp som anges motsvarar någon av de situationer som beskrivs på denna sida. Läs mer på sidan Ändamål, åtkomsttyper, resurser och behörigheter.
• Patientreferens - istället för personnummer anges en logisk referens som är unik för personen i Nationella läkemedelslistan.
• Referens till ombud - om direktåtkomsten görs av en vårdnadshavare eller ett ombud anges även logisk referens för vårdnadshavaren eller ombudet (fullmakt för ett ombud finns registrerad i Nationella läkemedelslistan).
• Organisationsinfo och systeminfo -  information kopplat till organisation och system som anropet kommer från ska anges.

Se Informationsspecifikation – meddelandehuvud för mer detaljer kring innehållet i meddelandehuvud.

Söka och hämta information

För sökning och hämtning av informationsresurser som exempelvis förskrivningar och uttag anges sökparametrar eller referenser till resurser, samt vilken typ av resurs som efterfrågas.

Returnerad information

Utifrån behörighetsroll, ändamål, åtkomsttyp och eventuell förekomst av spärrar filtreras resurser och information i resurser innan utlämnande.

Loggning

All information loggas i en anropslogg. Informationen i anropsloggen sammanställs och anpassas för att visas som en åtkomstlogg till patienten. Patienten kan ta del av uppgifter i åtkomstloggen via Läkemedelskollen eller begära ett skriftligt utdrag från E-hälsomyndigheten, för att kunna avgöra om en direktåtkomst har varit behörig eller inte.

Figur 2. Illustration av filtrering och utlämnande av information.

9. Referenser och fotnoter

1.Utredning om ändamålet underlättande av patients läkemedelsanvändning, dnr 2019/04305.

Versionshistorik