På denna sida beskrivs strukturerad dosering i Nationella läkemedelslistan. Det finns även en beskrivning av hur den patientanpassade doseringsanvisningen skapas.

---

---

1. Dosering i Nationella läkemedelslistan

I Nationella läkemedelslistan är det möjligt att kommunicera en strukturerad dosering men det är även möjligt att ange doseringen i fritext i de fall det behövs. Samma struktur används för att ange förskrivningens dosering som för att ange en dosering på ett uttag. De krav som gäller för dosering finns beskrivna i TA 22 – dosering och administreringssätt, TA 21 – doseringsanvisning och TA 55 - Generera doseringsanvisning.

En dosering kan struktureras på olika sätt och med olika doseringstyper som är uppbyggda av olika parametrar. Dessa parametrar kan kombineras på många olika sätt vilket beskrivs i TA 22 – dosering och administreringssätt.

På denna sida förklaras strukturen för dosering och doseringsanvisning och förtydligas med exempel.

1.1. Doseringssteg och doseringsdelsteg

Detta avsnitt beskriver regler för doseringssteg och doseringssdelsteg med exempel på hur dessa används.

Doseringssteg

Ett doseringssteg representerar en sammanhängande period med ett visst doseringsschema. Det är den primära byggstenen i en strukturerad dosering.

Varje förskrivning har minst ett doseringssteg, oavsett vilken typ av dosering det gäller.

En dosering kan delas upp i ett eller flera doseringssteg, och varje steg kan i sin tur innehålla ett eller flera administreringstillfällen (tillfällen då läkemedlet ges).

För varje doseringssteg kan man ange specifik information som gäller just det steget, till exempel dos eller doseringshastighet.

Regler:

• Alla doseringssteg på en förskrivning (med undantag för fritextdosering) måste uttrycka antingen dos eller doseringshastighet – men inte en blandning av båda.
• Samma dosenhet eller doseringshastighetsenhet måste användas i alla steg.
• Administreringssättet (t.ex. oral, intravenös) måste också vara detsamma i alla steg.

För att säkerställa att doseringsstegen kommer i rätt ordning används ett attribut som kallas sekvens:

• Det första doseringssteget har alltid sekvens 1.
• Eftersom varje förskrivning måste ha minst ett doseringssteg, har den också alltid minst en sekvens.
• Doseringssteg som har samma sekvensnummer går parallellt med varandra och används när dosen varierar vid olika administreringstillfällen under samma tidsram.
• Doseringssteg som har olika sekvensnummer går sekventiellt med varandra och gäller inte samma tidsram. Sekvens används då för att se till att doseringsstegen kommer i rätt ordning efter varandra.

  

Tabell 1. Doseringssteg i FHIR. Exempel 1. 1 tablett på morgonen och 1 tablett på kvällen i 3 dagar, sedan 2 tabletter på morgonen och 1 tablett på kvällen i 4 dagar.

Doseringsdelsteg

När doseringen varierar från dag till dag inom ett doseringssteg, kan det delas upp i flera doseringsdelsteg.

För att säkerställa att doseringsdelstegen kommer i rätt ordning används ett attribut som kallas subsekvens:

• Det första doseringsdelsteget i ett doseringssteg har alltid subsekvens 1.
• Doseringsdelsteg som har samma subsekvensnummer går parallellt med varandra och används när dosen varierar vid olika administreringstillfällen under samma tidsram.
• Doseringsdelsteg som har olika subsekvensnummer går sekventiellt med varandra och gäller inte samma tidsram. Subsekvens används då för att se till att doseringsdelstegen kommer i rätt ordning efter varandra.

Observera att doseringsdelsteg endast används vid doseringstypen tillfällesdosering med klockslag och tillfällesdosering med period på dygnet.

Tabell 2. Doseringsdelsteg i FHIR. Exempel 2: 1 tablett på morgonen varannan dag. Användaren har inte angivit hur länge patienten ska använda läkemedlet.

 

Hur förhåller sig doseringssteg och doseringsdelsteg till varandra?

Doseringssteg (sekvens)

Doseringssteg är den primära byggstenen i en dosering. I figur 1 finns exempel med ett doseringssteg, som visas med blå pil.

Egenskaper:

• Obligatoriskt: Alla förskrivningar måste ha minst ett doseringssteg (sekvens = 1).
• Sekventiell ordning: Doseringssteg med olika sekvensnummer följer efter varandra i tid. En förskrivning som har flera sekventiella doseringssteg kan inte förnyas utan måste ersättas. 
• Parallella steg: Doseringssteg med samma sekvensnummer går parallellt med varandra och används när dosen varierar vid olika administreringstillfällen under samma tidsram.
• Tidsram: Varje steg kan ha en angiven längd (längd doseringssteg) eller vara öppen (tills vidare). Längden på ett doseringssteg kan anges som ett enkelt värde (30 dagar) eller som ett intervall (10–14 dagar). Om det är flera steg måste alla steg utom det sista ha en angiven längd.

Doseringsdelsteg (subsekvens)

Ett doseringsdelsteg används inom ett doseringssteg när doseringen varierar mellan olika dagar. Används för att uttrycka återkommande men varierande dosering inom ett doseringssteg. Exempelvis när ett läkemedel ska tas klockan 8.00 var tredje dag. Se exempel i figur 1, där doseringsdelstegen visas som streckade pilar.

Doseringsdelsteg är endast tillåtet för doseringstyperna:

• Tillfällesdosering med klockslag
• Tillfällesdosering med period på dygnet

Egenskaper:

• Sekventiell ordning: Doseringsdelsteg med olika subsekvensnummer följer efter varandra i tid.
• Parallella delsteg: Doseringsdelsteg med samma subsekvensnummer går parallellt med varandra och används när dosen varierar vid olika administreringstillfällen under samma tidsram.
• Tidsram: Varje doseringsdelsteg måste ha en exakt angiven längd, intervall är inte tillåtet (ex 10-14 dagar). Delstegen inom steget följer på varandra enligt dess subsekvensordning och upprepas sedan från första delsteget tills doseringssteget tar slut, eller fram tills förskrivningens giltighetstid går ut. 

    Observera att doseringsdelsteg endast ska användas om doseringen är repeterande och administreringstillfällena är olika från dag till dag. 

Figur 1.  Illustration av doseringsdelsteg som innebär återkommande men varierande dosering inom ett doseringssteg.

Tabell 3. Doseringsdelsteg i FHIR. Exempel 3. En tablett kl 08:00 var tredje dag i 60 dagar.

* Information om första-  och sista doseringsdag finns på förskrivningsresursen, men påverkar doseringens start. Om sista doseringsdag är angiven så påverkar det doseringens avslut.

1.2. Doseringstyper

Dosering kan uttryckas i fem olika doseringstyper. En förskrivning kan inte ha olika doseringstyper, utan alla doseringssteg måste ha samma doseringstyp.

Doseringstyper:

• Tillfällesdosering
• Frekvensdosering
• Intervalldosering
• Engångsdosering
• Fritextdosering.

1.2.1. Tillfällesdosering  

Tillfällesdosering med period på dygnet

Tillfällesdosering med period på dygnet används när man vill ange hur mycket läkemedel som ska ges, och ungefär när på dagen det ska tas – utan krav på exakta klockslag.

En tillfällesdosering kan innehålla ett eller flera administreringstillfällen, som fördelas över olika perioder på dygnet, till exempel morgon, lunch eller kväll.

Exempel:

• 1 tablett på morgonen, vid lunchtid och på kvällen
• 1 tablett på morgonen varannan dag

Om förskrivaren har angett en första doseringsdag, säkerställer Nationella läkemedelslistan att administreringstillfällena hamnar på rätt dag och period på dygnet vid nästa förnyelse – under förutsättning att vissa villkor är uppfyllda.

Doseringssteg vid tillfällesdosering med period på dygnet

• En tillfällesdosering kan bestå av ett eller flera doseringssteg.
• Vid tillfällesdosering kan doseringsstegen gå både sekventiellt och parallellt.
• Två parallella doseringssteg får inte ha samma period på dygnet, eftersom det skulle innebära att doserna slås ihop.

Doseringsdelsteg vid tillfällesdosering med period på dygnet

• Varje doseringssteg kan delas upp i ett eller flera doseringsdelsteg.
• Doseringsdelsteg kan också vara sekventiella eller parallella.
• Två parallella doseringsdelsteg får inte ha samma period på dygnet, eftersom det skulle innebära att doserna slås ihop. 

Tabell 3. Exempel 4 - Tillfällesdosering med period på dygnet

Tabell 4. Exempel 5 - Tillfällesdosering med period på dygnet

Tillfällesdosering med klockslag

Tillfällesdosering med klockslag används när man vill ange hur mycket läkemedel som ska ges, och att administreringen ska ske vid specifika klockslag under dagen.

Detta är den typ av dosering som ska användas vid dosdispensering.

Tillfällesdosering med klockslag kan också visas i en administreringsöversikt, vilket gör det lättare att följa doseringen.

Exempel:

• 1 tablett kl. 07, 15 och 23
• 1 tablett kl. 08 varannan dag

Om förskrivaren har angett en första doseringsdag för förskrivningen, säkerställer Nationella läkemedelslistan att administreringstillfällena hamnar på rätt dag och tid vid nästa förnyelse – under förutsättning att vissa villkor är uppfyllda.

Doseringssteg vid tillfällesdosering med klockslag

• En tillfällesdosering kan bestå av ett eller flera doseringssteg.
• Vid tillfällesdosering kan doseringsstegen gå både sekventiellt och parallellt.
• Två parallella doseringssteg får inte ha samma klockslag, eftersom det skulle innebära att doserna slås ihop. 

Doseringsdelsteg vid tillfällesdosering med klockslag

• Varje doseringssteg kan delas upp i ett eller flera doseringsdelsteg.
• Doseringsdelsteg kan också vara sekventiella eller parallella.
• Två parallella doseringsdelsteg får inte ha samma klockslag, eftersom det skulle innebära att doserna slås ihop.

Tabell 5. Exempel 6 - Tillfällesdosering med klockslag

Tabell 6. Exempel 7 - Tillfällesdosering med klockslag

Tillfällesdosering vid behov utan klockslag eller period på dygnet

Denna typ av dosering används när man vill ange hur mycket läkemedel som ska tas vid behov, men utan att specificera när på dagen det ska tas.

Exempel:

• 1 tablett vid behov.

Det är en strukturerad dosering, men utan angiven tidpunkt eller tidsperiod.

Frekvensdosering

Frekvensdosering används när man vill ange hur mycket läkemedel som ska tas, och hur ofta det ska tas under en viss tidsperiod – men utan att ange exakta dagar eller tider.

Exempel:

• 1 tablett 3 gånger per dag
• 1 tablett var sjunde dag.

Doseringssteg vid frekvensdosering

• Alla doseringssteg måste vara sekventiella, vilket innebär att varje steg har ett eget sekvensnummer.
• Parallella doseringssteg är inte tillåtna.

Doseringsdelsteg vid frekvensdosering

• Doseringsdelsteg får inte användas vid frekvensdosering.

Tabell 7. Exempel 8 - Frekvensdosering

Tabell 8. Exempel 9 - Frekvensdosering

Intervalldosering

Intervalldosering används när man vill ange hur mycket läkemedel som ska tas, och att det ska tas med ett visst tidsintervall mellan doserna.

Exempel:

• 1 tablett var 8:e timme

Doserna ges med jämna mellanrum, men inte vid specifika tider eller perioder på dagen.

Doseringssteg vid intervalldosering

• Alla doseringssteg måste vara sekventiella, vilket innebär att varje steg har ett eget sekvensnummer.
• Parallella doseringssteg är inte tillåtna.

Doseringsdelsteg vid intervalldosering

• Doseringsdelsteg får inte användas vid intervalldosering.

Tabell 9. Exempel 10 - Intervalldosering

Engångsdosering

Engångsdosering används när man vill ange att läkemedlet bara ska tas en gång. Det går även att ange när dosen ska tas – antingen vid ett specifikt klockslag eller period på dygnet.

Exempel:

• 1 tablett kl. 08
• 1 tablett på kvällen

Doseringssteg vid engångsdosering

• Det får bara finnas ett doseringssteg, och det har alltid sekvens 1.

Doseringsdelsteg vid engångsdosering

• Doseringsdelsteg får inte användas vid engångsdosering.

Tabell 10. Exempel 11 - Engångsdosering

Tabell 11. Exempel 12 - Engångsdosering

Fritextdosering

Fritextdosering används när det är svårt att beskriva doseringen på ett strukturerat sätt. Den bör undvikas om möjligt, eftersom det inte ger samma förutsättningar att återanvända informationen. Det går till exempel inte att:

• visa doseringen i en administreringsöversikt.
• automatiskt räkna ut läkemedelsåtgång under en viss tidsperiod.

Exempel:

• ”Ta enligt läkarens anvisningar”
• ”1 tablett vid behov, max 3 tabletter per dygn, men inte efter kl. 18”

Doseringssteg vid fritextdosering

• Det får bara finnas ett doseringssteg, och det har alltid sekvens 1.

Doseringsdelsteg vid fritextdosering

• Doseringsdelsteg får inte användas vid fritextdosering.

Tabell 12. Exempel 13 - Fritextdosering

1.3. Exempel på attribut som kan ingå i doseringen

1.3.1. Obs. överstiger rekommenderad dos

Om doseringen är högre än rekommenderat anges detta via attributet Obs. överstiger rekommenderad dos. Det används för att informera apotekspersonal om att förskrivaren medvetet valt en högre dos.

Samma värde måste anges på alla doseringssteg i förskrivningen.

1.3.2. Vid behov

Detta attribut anger att läkemedlet ska tas vid behov, inte enligt ett fast schema.
En förskrivning kan antingen vara helt vid behov eller helt stående – det går inte att ha olika värden på doseringsstegen. Detta krävs för att kommunikationen ska fungera under övergångsperioden, när vissa system är anslutna via FHIR och andra system är anslutna via 17.1-tjänsterna.

Exempel:
• 1 tablett 2 gånger dagligen vid behov
• 1 tablett på kvällen vid behov
• 2 tabletter vid behov

"Vid behov" kan användas för alla doseringstyper utom engångsdosering.

1.3.3. Maxdos

Det går att ange en maximal dos per dygn. Endast en maxdos per dygn får anges per förskrivning, vilket innebär att samma värde måste anges på alla doseringssteg. 

Exempel:
• Max 8 tabletter per dygn

1.3.4. Veckodag

Det går att ange vilka veckodagar ett doseringssteg gäller för.
Det är inte tillåtet att använda doseringsdelsteg tillsammans med veckodag.

Tabell 13. Exempel 14 - Dosering med angivna veckodagar

1.3.5. Dos, Dos min och Dos max

Det är möjligt att uttrycka en dos som ett enkelt värde eller som ett intervall (där minsta dosen i intervallet kallas Dos min och högsta dosen kallas Dos max).

Vid förskrivning av läkemedel som ska dosdispenseras är det inte tillåtet att ange dos som ett intervall. 

Om Dos eller Dos min och Dos max anges är Dosenhet obligatoriskt att ange. 

Tabell 14. Dosering med angiven Dos - En tablett kl 08:00

Tabell 15. Dosering angiven med Dos min och Dos max - 1-3 tabletter kl 08:00

Ej specificerad dos

Vid vissa behandlingar kan administreringstillfället vara detsamma men dosen går inte att specificera vid förskrivningstillfället.

Ett vanligt exempel är warfarin, ett blodförtunnande läkemedel. Dosen av warfarin som ska tas vid angivet administreringstillfälle är beroende av hur läkemedlet påverkar kroppen och därför kan dosen variera över tid. 

På utskriften "Förteckning recept" visas ett "D" (för "Dosering enligt ordination") istället för en siffra, på det klockslag läkemedlet ska administreras.

I doseringsanvisningen anges det som "Enligt ordination" och klockslag, alternativt period på dygnet. Se TA 21 – Doseringsanvisning.

Observera att denna typ av dos endast är möjlig när tillfällesdosering används och att dosenhet fortfarande måste anges. 

Tabell 16. Exempel 15 - Dosering med 1 tablett klockan 08:00 och ej specificerad dos klockan 16

1.3.6. Dosenhet och doseringshastighetsenhet

Dosenhet eller doseringshastighetsenhet är obligatoriskt att ange när doseringen är strukturerad. Dosenhet kan även anges vid fritextdosering, eftersom många vårdsystem stödjer det. 

En förskrivning kan ha antingen en dosenhet eller en doseringshastighetsenhet, men inte båda. Samma enhet måste användas på samtliga doseringssteg. 

Exempel:

• 1 tablett 3 gånger dagligen (dosenhet: tablett)
• 5 mg per timme (doseringshastighetsenhet: mg/timme)

1.3.7. Dos, doseringshastighet och administreringstillfällets varaktighet

Det är möjligt att strukturerat dokumentera infusioner eller dylikt.

För detta används attributen Dos med Dosenhet, Doseringshastighet med Doseringshastighetsenhet och Administreringstillfällets varaktighet med Enhet för administreringstillfällets varaktighet. 

1.3.8. Första och sista doseringsdag

Första och sista doseringsdag ligger i informationsresurs förskrivning men påverkar dosering. För mer information se Datum i Nationella läkemedelslistan.  

1.3.9. Schemastartdag

Schemastartdag ligger i informationsresurs förskrivning och används för att hålla reda på var i det aktuella doseringsschemat som patienten befinner sig, till exempel när en förskrivning förnyas. För mer information se Datum i Nationella läkemedelslistan.  

1.3.10. Attribut som har decimaler

Nedanstående attribut kan anges med decimaler, det är möjligt att ange ett värde med maximalt 4 decimalers noggrannhet.    

• Dos
• Dos max
• Dos min
• Doseringshastighet
• Maxdos
• Administreringstillfällets varaktighet

2. Visualisering av dosering

För doseringar som varierar mellan olika dagar, exempelvis när ett läkemedel ska tas var tredje dag, kan det vara svårt att tydligt förmedla informationen i löpande text. I sådana fall är det viktigt att doseringen visualiseras, till exempel i en kalendervy, så att det framgår exakt vilka dagar patienten ska ta sitt läkemedel. Detta är särskilt relevant vid tillfällesdosering.

Att kunna se doseringen i en kalendervy är extra viktigt vid uppdatering eller ersättning av en förskrivning. Användaren behöver då enkelt kunna se hur doseringen förändras i övergången mellan olika versioner eller förskrivningar. En sådan visualisering bidrar också till att uppfylla presentationskraven P13 och P25 (se  Generella presentationskrav för anslutande aktör och system).

Kalendervyn är även användbar i andra sammanhang där en tydlig översikt över läkemedelsanvändningen behövs.

Om doseringen sträcker sig över flera förskrivningar används attributet Schemastartdag för att hålla reda på var i doseringsschemat patienten befinner sig. Detta är särskilt viktigt vid förnyelse av en förskrivning. Schemastartdag är det datum då patienten började följa det aktuella doseringsschemat, vilket innebär att doseringen varit oförändrad sedan dess. Se avsnitt 6.1 Schemastartdag i Datum i Nationella läkemedelslistan för mer information.

2.1. Förskrivningar av dosdispenserade läkemedel

Vid dosdispenserade förskrivningar anges alltid doseringen som tillfällesdosering med klockslag och ett datum för när doseringen ska starta. Detta är nödvändigt för att läkemedlet ska hamna rätt i dospåsarna. Visualisering i kalendervy underlättar för att användaren ska kunna göra rätt.

3. Doseringsanvisning

Informationen som ingår i doseringsanvisningen är strukturerad i hög grad. Doseringsinformationen skickas in både i strukturerat format och som patientanpassad text till doseringsanvisningen. Se TA 21 – Doseringsanvisning och TA 55 - Generera doseringsanvisning för mer information. Den patientanpassade doseringsanvisningen är avsedd som instruktion till patienten. 

När ett läkemedel lämnas ut på recept ska förskrivarens anvisningar finnas med på den etikett som sätts på patientens förpackning. Enligt Läkemedelsverkets föreskrifter ska dessa anvisningar innehålla information om hur läkemedlet ska användas och doseras, ändamålet med behandlingen samt eventuell annan relevant instruktion.

Den strukturerade informationen och den patientanpassade doseringsanvisningen ska alltid förmedla samma information, även om det presenteras i olika format.

Även om doseringsanvisningen kan användas av personal inom apotek och hälso- och sjukvård, är det viktigt att komma ihåg att den i första hand är avsedd för patienten. Doseringsanvisningen visas bland annat i Läkemedelskollen och apotekens e-handel.

3.1. Doseringsanvisningens innehåll

Doseringsanvisningen består av fyra block:

1. Behandlingsändamål (fritext)
2. Doseringsinstruktion (genererad från strukturerad information eller fritextdosering)
3. Administreringsinstruktion (genererad från strukturerad information)
4. Annan instruktion (fritext).

Den allmänspråkliga termen från kodverken för dosering och administreringssätt ska användas när texten till doseringsanvisningen skapas. Vilken information som respektive block ska innehålla presenteras i TA 21 – doseringsanvisning  respektive TA 55 - Generera doseringsanvisning.

Figur 2. Schematisk beskrivning av hur en doseringsanvisning är sammansatt.

3.1.1. Behandlingsändamål

Behandlingsändamål beskriver syftet med den ordinerade behandlingen, formulerat av förskrivaren med patienten som mottagare. Texten anges som fritext, men förskrivaren kan i sitt vårdinformationssystem få förslag från Socialstyrelsens Nationell källa för ordinationsorsak (NKOO). Det är även möjligt att kombinera flera behandlingsändamål i en och samma text.

3.1.2. Doseringsinstruktion 

Doseringsinstruktionen är en patientanpassad text som beskriver hur läkemedlet ska användas. Den ska genereras utifrån den strukturerade doseringen eller en fritextdosering. Vilka attribut som ska ingå i doseringsinstruktionen framgår av:

• TA 21 – doseringsanvisning
• TA 55 - Generera doseringsanvisning

Syftet är att ge patienten tydliga instruktioner för läkemedelsanvändningen.

3.1.3. Administreringsinstruktion

Administreringsinstruktionen är en patientanpassad beskrivning av hur läkemedlet ska administreras. Den ska genereras utifrån termer i kodverken för administreringssätt. I Tabell 18 ges exempel på hur flera administreringssätt kan kombineras till en tydlig administreringsinstruktion. Vilka attribut som ska ingå i administreringsinstruktionen beskrivs i:

• TA 21 – doseringsanvisning
• TA 55 - Generera doseringsanvisning

Tabell 18. Exempel på flera administreringssätt som kombineras till en administreringsinstruktion, allmänspråklig synonym presenteras inom parantes.

3.1.4. Annan instruktion

Utöver behandlingsändamål, doseringsinstruktion och administreringsinstruktion kan det ibland finnas behov av att förmedla ytterligare information till patienten. Exempel på sådan annan instruktion kan vara:

• Att läkemedlet ska tas i samband med måltid
• Att läkemedlet ska tas med ett halvt glas vatten

Om det är viktigt för patienten att känna till när behandlingen ska påbörjas eller avslutas, bör förskrivaren även ange detta i fältet Annan instruktion. Det kan exempelvis handla om:

• Första doseringsdag
• Sista doseringsdag
• Senaste datum för avslut av behandling

Tillfällig användning av fältet Annan instruktion

Observera att fältet Annan instruktion under en övergångsperiod även används för att ange information för särskilda artiklar vid förskrivning och expediering. Exempel på sådana artiklar är extempore, licensläkemedel och teknisk sprit. Detta är dock inte det avsedda användningsområdet, utan en tillfällig lösning.

E-hälsomyndigheten har förberett ett nytt fält, Beskrivning artikel, som är avsett för denna typ av information. Det nya fältet kommer att tas i bruk först när samtliga apotek har möjlighet att ta emot informationen via det nya FHIR-gränssnittet.

4. Relaterade sidor

Tillämpningsanvisningar

• Tillämpningsanvisning 22 – Dosering och administreringssätt
• Tillämpningsanvisning 21 – Doseringsanvisning
• Tillämpningsanvisning 55 - Generera doseringsanvisning

NLLDosage

• Informationspecifikation: Dosering – NLLDosage
• Profil på Simplifier: NLLDosage

Doseringskontroller

• Doseringskontroller

Versionshistorik