På denna sida beskrivs strukturerad dosering i Nationella läkemedelslistan. Det finns även en beskrivning av hur den patientanpassade doseringsanvisningen skapas.

1. Dosering i Nationella läkemedelslistan

I Nationella läkemedelslistan är det möjligt att kommunicera en strukturerad dosering men det är även möjligt att ange doseringen i fritext i de fall det behövs. Det är samma struktur som används för att ange förskrivningens dosering som för att ange en dosering på ett uttag. De krav som gäller för doseringen vid förskrivning av läkemedel och teknisk sprit respektive handelsvaror finns beskrivna i TA 22 – dosering och administreringssätt , TA 21 – doseringsanvisning och TA 55 - Generera doseringsanvisning.

En dosering kan struktureras på olika sätt och med olika doseringstyper som är uppbyggda av olika parametrar. Dessa parametrar kan kombineras på många olika sätt vilket beskrivs i TA 22 – dosering och administreringssätt. På denna sida förklaras strukturen för dosering och doseringsanvisning och förtydligas med exempel.

1.1. Doseringssteg och doseringsdelsteg

Doseringssteg

Det finns alltid minst ett doseringssteg oavsett doseringstyp.

En dosering kan delas upp i ett eller flera doseringssteg. Varje doseringssteg kan ha ett eller flera administreringstillfällen. 

För varje doseringssteg finns möjlighet att ange viss information som gäller för steget i doseringen. 

Alla doseringssteg på en förskrivning måste i förekommande fall antingen uttrycka dos eller doseringshastighet. Det går dock inte att ange dos i ett doseringssteg och doseringshastighet i ett annat doseringssteg.

Alla doseringssteg på en förskrivning måste ha samma dosenhet (alternativt doseringshastighetsenhet) och administreringssätt. 

För att doseringsstegen ska komma i rätt ordning finns attributet sekvens. Det första doseringssteget på en förskrivning har alltid sekvens 1. Alla förskrivningar har minst en sekvens, vilket innebär att alla förskrivningar har ett doseringssteg. 

Tabell 1. Exempel 1 - Doseringssteg i FHIR 

Doseringsdelsteg

Ett doseringssteg kan delas upp i doseringsdelsteg när doseringen inte ser likadan ut varje dag. För att doseringsdelstegen ska komma på rätt plats i ordningen finns attributet subsekvens. Det första doseringsdelsteget i ett doseringssteg har alltid subsekvens 1.

Observera att doseringsdelsteg endast används vid doseringstypen tillfällesdosering med klockslag och tillfällesdosering med period på dygnet.

Tabell 2. Exempel 2 - Doseringsdelsteg i FHIR

Hur förhåller sig doseringssteg och doseringsdelsteg till varandra? 

Doseringssteg

• En dosering kan delas upp i doseringssteg, se helstreckad blå pil i figur 1. Varje doseringssteg kan ha ett eller flera administreringstillfällen. 
• Doseringssteg håller samman doseringen under en viss tidsram. När tidsramen har gått ut ska doseringen upphöra eller ändras, beroende på om det kommer ett påföljande doseringssteg eller inte. 
• Doseringssteg som har samma nummer i attributet sekvens (sequence i FHIR) går parallellt med varandra och används när dosen varierar vid olika administreringstillfällen under samma tidsram.
• Doseringssteg som har olika nummer i attributet sekvens (sequence i FHIR) går sekventiellt med varandra och gäller inte samma tidsram. Med andra ord kommer doseringsstegen efter varandra. Attributet sekvens används då för att se till att doseringsstegen kommer i rätt ordning efter varandra.
• Det måste alltid finnas minst ett doseringssteg (attributet sekvens=1). Det gäller även för doseringstyperna engångsdosering och fritextdosering.
• Längden på ett doseringssteg kan anges som ett enkelt värde (30 dagar) eller som ett intervall (10–14 dagar).
• Om läkemedelsbehandlingen ska pågå tills vidare ska ingen längd på doseringssteget anges.
• En förskrivning som har flera sekventiella doseringssteg kan inte förnyas utan måste ersättas. 
• För varje doseringssteg finns möjlighet att ange viss information som gäller för det specifika steget i doseringen.

Doseringsdelsteg

• Doseringssteg kan delas upp i doseringsdelsteg. Doseringsdelsteg möjliggör doseringsscheman där doseringen inte är likadan varje dag, exempelvis när ett läkemedel ska tas klockan 8.00 var tredje dag. Se exempel i figur 1, där doseringsdelstegen visas som streckade pilar. 
• Inom ett doseringssteg kan en dosering behöva upprepas under en viss tidsram. För doseringstypen tillfällesdosering kan det lösas genom doseringsdelsteg. 
• Doseringsdelsteg upprepas ända fram tills ett doseringssteg tar slut eller fram tills förskrivningens giltighetstid går ut. 
• Doseringsdelsteg som har samma nummer i attributet subsekvens (subsequence i FHIR) går parallellt med varandra och används när dosen varierar vid olika administreringstillfällen under samma tidsram.
• Doseringsdelsteg som har olika nummer i attributet subsekvens (subsequence i FHIR) går sekventiellt med varandra och gäller inte samma tidsram. Attributet subsekvens används då för att se till att doseringsdelstegen kommer i rätt ordning efter varandra.
• Alla doseringsdelsteg måste ha en angiven längd.
• Det är inte tillåtet att ange doseringsdelsteg som ett intervall (10–14 dagar).

    Observera att doseringsdelsteg endast ska användas om doseringen är repeterande och administreringstillfällena är olika från dag till dag. 

Se exemplet i Figur 1.

Figur 1. Exempel 3 - Doseringssteg och doseringsdelsteg används samtidigt.

1.2. Doseringstyper

Dosering kan uttryckas i fem olika doseringstyper. En förskrivning kan inte ha olika doseringstyper, utan alla doseringssteg måste ha samma doseringstyp.

Doseringen kan vara av olika typ:

• Tillfällesdosering
• Frekvensdosering
• Intervalldosering
• Engångsdosering
• Fritextdosering.

1.2.1. Tillfällesdosering

Tillfällesdosering med period på dygnet

Tillfällesdosering med period på dygnet används när användaren vill förmedla mängden läkemedel och att administreringstillfällena ska fördelas under dagen. Det är dock inte viktigt att läkemedlet administreras vid exakta tidpunkter på dagen. Tillfällesdosering med period på dygnet kan exempelvis uttryckas så här: 1 tablett på morgonen, vid lunchtid och på kvällen eller 1 tablett på morgonen varannan dag.

Om förskrivaren angivit första doseringsdag säkerställer Nationella läkemedelslistan att administreringstillfällena hamnar på rätt period på dygnet och dag nästa gång förskrivningen ska förnyas under förutsättning att vissa villkor är uppfyllda.

Doseringssteg

Vid tillfällesdosering kan doseringsstegen gå både sekventiellt och parallellt. Det innebär att doseringsstegen på en tillfällesdosering kan ha olika sekvensnummer eller lika sekvensnummer. Två doseringssteg som går parallellt ska inte ha samma period på dygnet, då det i praktiken skulle innebära att doserna på de olika doseringsstegen slås ihop. 

Doseringsdelsteg

Vid tillfällesdosering kan doseringsdelstegen gå både sekventiellt och parallellt. Det innebär att doseringsdelstegen på en tillfällesdosering kan ha olika subsekvensnummer eller lika subsekvensnummer. Två doseringsdelsteg som går parallellt ska inte ha samma period på dygnet, då det i praktiken skulle innebära att doserna på de olika doseringsdelstegen slås ihop. 

Tabell 3. Exempel 4 - Tillfällesdosering med period på dygnet

Tabell 4. Exempel 5 - Tillfällesdosering med period på dygnet

Tillfällesdosering med klockslag

Tillfällesdosering med klockslag används när användaren vill förmedla mängden läkemedel och att administreringstillfällena ska ske vid vissa klockslag på dagen. Det är denna typ av dosering som ska användas för förskrivning av läkemedel som ska dosdispenseras.

Det är också möjligt att läsa in doseringen i en administreringsöversikt. Tillfällesdosering med klockslag kan exempelvis uttryckas så här: 1 tablett kl. 07, 15 och 23 eller 1 tablett kl. 08 varannan dag.

Om förskrivaren angivit första doseringsdag säkerställer Nationella läkemedelslistan att administreringstillfällena hamnar på rätt tid och dag nästa gång förskrivningen ska förnyas under förutsättning att vissa villkor är uppfyllda.

Doseringssteg

Vid tillfällesdosering kan doseringsstegen gå både sekventiellt och parallellt. Det innebär att doseringsstegen på en tillfällesdosering kan ha olika sekvensnummer eller lika sekvensnummer. Två doseringssteg som går parallellt ska inte ha exakt samma klockslag, då det i praktiken skulle innebära att doserna på de olika doseringsstegen slås ihop. 

Doseringsdelsteg

Vid tillfällesdosering kan doseringsdelstegen gå både sekventiellt och parallellt. Det innebär att doseringsdelstegen på en tillfällesdosering kan ha olika subsekvensnummer eller lika subsekvensnummer. Två doseringsdelsteg som går parallellt ska inte ha exakt samma klockslag, då det i praktiken skulle innebära att doserna på de olika doseringsdelstegen slås ihop.

Tabell 5. Exempel 6 - Tillfällesdosering med klockslag

Tabell 6. Exempel 7 - Tillfällesdosering med klockslag

1.2.2. Tillfällesdosering vid behov utan klockslag eller period på dygnet

Tillfällesdosering vid behov utan klockslag och period på dygnet används när användaren strukturerat vill ange en dosmängd och dosenhet utan att ange när läkemedlet ska tas, till exempel 1 tablett vid behov.

1.2.3. Frekvensdosering

Vid frekvensdosering anger användaren mängden läkemedel och antal administreringstillfällen under en definierad tidsperiod, till exempel 1 tablett 3 gånger per dag eller 1 tablett varannan dag. Det är inte definierat vilka dagar patienten ska ta sitt läkemedel och vilka dagar som patienten inte ska ta sitt läkemedel när doseringen är oregelbunden eller läkemedlet exempelvis ska tas varannan dag.

Doseringssteg

Vid frekvensdosering kan doseringsstegen endast gå sekventiellt. Det innebär att alla doseringsstegen på en frekvensdosering har olika sekvensnummer. 

Doseringsdelsteg

Det är inte tillåtet att använda doseringsdelsteg vid frekvensdosering.

Tabell 7. Exempel 8 - Frekvensdosering

Tabell 8. Exempel 9 - Frekvensdosering

1.2.4. Intervalldosering

Intervalldosering används när användaren vill förmedla mängden läkemedel och att administreringstillfällena ska ske med ett visst tidsintervall över dygnet, till exempel 1 tablett var 8:e timme.

Doseringssteg

Vid intervalldosering kan doseringsstegen endast gå sekventiellt vilket innebär att alla doseringsstegen på en intervalldosering har olika sekvensnummer. 

Doseringsdelsteg

Det är inte tillåtet att använda doseringsdelsteg vid intervalldosering.

Tabell 9. Exempel 10 - Intervalldosering

1.2.5. Engångsdosering

Engångsdosering används när användaren vill förmedla att läkemedlet endast ska tas en gång. Användaren kan också välja att ange om läkemedlet ska tas vid ett specifikt klockslag eller period på dygnet.

Doseringssteg

Vid engångsdosering kan det endast finnas ett doseringssteg (sekvens=1). 

Doseringsdelsteg

Det är inte tillåtet att använda doseringsdelsteg vid engångsdosering.

Tabell 10. Exempel 11 - Engångsdosering

Tabell 11. Exempel 12 - Engångsdosering

1.2.6. Fritextdosering

Fritextdosering används när användaren vill förmedla en dosering som är svår att ange strukturerad. Den här typen av dosering ska undvikas så långt som möjligt, då den inte skapar samma förutsättningar för att underlätta vården av patienten.

Den här typen av dosering skapar inte samma möjligheter till att räkna ut läkemedelsåtgång under vald tidsram. Det är inte heller möjligt att läsa in doseringen i en administreringsöversikt.

Doseringssteg

Vid fritextdosering kan det endast finnas ett doseringssteg (sekvens=1). 

Doseringsdelsteg

Det är inte tillåtet att använda doseringsdelsteg vid fritextdosering.

Tabell 12. Exempel 13 - Fritextdosering

1.3. Exempel på attribut som ingår i doseringen

1.3.1. Obs. överstiger rekommenderad dos

Detta är en flagga som används för att markera att doseringen är högre än rekommenderat så att apotekspersonalen uppmärksammas på detta. Informationen underlättar för apotekspersonalen som då vet att förskrivaren medvetet förskrivit en högre dos. Att det är samma värde på Obs. överstiger rekommenderad dos på alla doseringssteg kontrolleras.

1.3.2. Vid behov

Detta är en flagga som används för att markera att patienten ska ta doseringen på detta doseringssteg vid behov. För att kommunikationen ska fungera under övergångsperioden, när vissa system är anslutna via FHIR och andra system är anslutna via 17.1-tjänsterna, kan en förskrivning i nuläget antingen ha en dosering som är vid behov eller stående. Det är alltså inte möjligt att ange ett doseringssteg som vid behovsdosering och resterande doseringssteg som stående dosering eller det omvända. Attributet ska finnas angivet med samma värde på varje doseringssteg. 

Att det är samma värde på vid behov på alla doseringssteg kontrolleras.

Exempel

1 tablett 2 gånger dagligen vid behov.

1 tablett på kvällen vid behov.

2 tabletter vid behov.

Vid behov kan anges på alla doseringstyper utom engångsdosering. 

1.3.3. Maxdos

En maxdos per dygn kan anges. Varje förskrivning kan endast ha en maxdos per dygn, det är alltså inte tillåtet att ha ange olika maxdoser på olika doseringssteg. Attributet ska finnas angivet med samma värde på varje doseringssteg. 

Att det är samma värde på maxdos på alla doseringssteg kontrolleras.

Exempel

Max 8 tabletter per dygn.

1.3.4. Veckodag

Det är möjligt att uttrycka vilken eller vilka veckodagar som doseringssteget avser. Det är inte tillåtet att använda doseringsdelsteg tillsammans med veckodag. 

Tabell 13. Exempel 14 - Dosering med angivna veckodagar

1.3.5. Dos, Dos min och Dos max

I Nationella läkemedelslistan är det möjligt att uttrycka en dos som ett enkelt värde eller som ett intervall (där minsta dosen i intervallet kallas Dos min och högsta dosen kallas Dos max). Vid förskrivning av läkemedel som ska dosdispenseras är det inte tillåtet att ange dos som ett intervall. Det är obligatoriskt att ange dosenhet för Dos alternativt Dos min och Dos max. 

Tabell 14. Dosering med angiven Dos

Tabell 15 - Dosering angiven med Dos min och Dos max

Ej specificerad dos

Ibland kan det vid förskrivningstillfället finnas behov av att inte specificera vilken dos patienten ska ta vid varje administreringstillfälle, men det är ändå viktigt att strukturerat kunna ange när läkemedlet ska administreras. Det kan till exempel vara en förskrivning av warfarin där dosen är beroende av hur läkemedlet påverkar kroppen. I Nationella läkemedelslistan uttrycks det med ett D på utskrifter, istället för en siffra i dos, på det klockslag alternativt period på dygnet som läkemedlet ska administreras. Detta anges i doseringsanvisningen som "Enligt ordination", se TA 21 - Doseringsanvisning.

Observera att denna typ av dos endast är möjlig när tillfällesdosering används och att dosenhet fortfarande måste anges. 

Tabell 16. Exempel 15 - Dosering med 1 tablett klockan 08:00 och ej specificerad dos klockan 16

Tabell 17. Exempel 16 - Dosering med ej specificerad dos

1.3.6. Dosenhet och doseringshastighetsenhet

I Nationella läkemedelslistan är det obligatoriskt att ange en dosenhet eller doseringshastighetsenhet när doseringen är strukturerad. Det är även möjligt att ange dosenhet på fritextdosering eftersom många vårdinformationssystem anger dosenhet på fritextdosering. 

Varje förskrivning kan bara ha en dosenhet eller en doseringshastighetsenhet. Det är alltså inte tillåtet att ange olika dosenheter eller doseringshastighetsenheter på olika doseringssteg. Attributet ska finnas angivet med samma värde på varje doseringssteg. 

Att det är samma värde på respektive attribut på alla doseringssteg kontrolleras.

1.3.7. Dos, doseringshastighet och administreringstillfällets varaktighet

I Nationella läkemedelslistan är det möjligt att strukturerat dokumentera infusioner eller dylikt. De aktuella attributen för detta är Dos med Dosenhet, Doseringshastighet med Doseringshastighetsenhet och Administreringstillfällets varaktighet med Enhet för administreringstillfällets varaktighet. 

1.3.8. Första och sista doseringsdag

Första och sista doseringsdag ligger i informationsresurs förskrivning men påverkar dosering. För mer information se Datum i Nationella läkemedelslistan.  

1.3.9. Schemastartdag

Schemastartdag ligger i  informationsresurs förskrivning och används för att hålla reda på var i det aktuella doseringsschemat som patienten befinner sig, till exempel när en förskrivning förnyas. För mer information se Datum i Nationella läkemedelslistan.  

1.3.10. Attribut som har decimaler

Nedanstående attribut kan anges med decimaler, det är möjligt att ange ett värde med maximalt 4 decimalers noggrannhet.    

• Dos
• Dos max
• Dos min
• Doseringshastighet
• Maxdos
• Administreringstillfällets varaktighet

2. Visualisera dosering

Doseringar som inte är likadana varje dag kan behöva visualiseras på annat sätt än i ren text. T.ex. en var tredjedagsdosering behöver kunna ses i en kalendervy eller motsvarande för att veta vilken dag som patienten ska använda sitt läkemedel. Detta gäller i huvudsak för tillfällesdosering.

Att doseringen visualiseras i någon typ av kalendervy är extra viktigt när en förskrivning ska uppdateras eller ersättas då användaren tydligt måste kunna se hur doseringen faller ut i övergången mellan versioner eller förskrivningar. Genom att visualisera doseringen i en av kalendervy skapas även förutsättningar för att uppfylla presentationskrav P.13 och P.25, se Generella presentationskrav för anslutande aktör och system.

Kalendervyn är också värdefull vid visning av en befintlig förskrivnings dosering i andra sammanhang när användaren behöver en tydlig bild av den planerade läkemedelsanvändningen.

Om en dosering löper över flera förskrivningar används Schemastartdag för att hålla reda på var i det aktuella doseringsschemat som patienten befinner sig, till exempel när en förskrivning förnyas. Schemastartdag är det datum när patienten började att använda läkemedlet enligt det aktuella doseringsschemat, det vill säga, doseringen har varit oförändrad sedan detta datum. Se Datum i Nationella läkemedelslistan rubrik 6.1 Schemastartdag för mer information.

Förskrivningar av dosdispenserade läkemedel

Doseringen på en dosdispenserad förskrivning är alltid tillfällesdosering med klockslag och den har alltid startdatum för när en dosering ska börja. Detta är en förutsättning för att läkemedlet ska hamna rätt i dospåsarna. Att visualisera doseringen i en kalendervy skapar förutsättning för att användaren ska kunna göra rätt.

3. Doseringsanvisning

Innehållet i doseringsanvisningen struktureras. På en förskrivning som skickas in till Nationella läkemedelslistan ska informationen skickas in både i strukturerat format och sammansatt till en patientanpassad doseringsanvisning, se TA 21 – Doseringsanvisning och TA 55 - Generera doseringsanvisning. Doseringsanvisningen är ämnad för instruktioner till patienten.

En läkemedelsförpackning som lämnas ut mot recept förses med förskrivarens anvisningar. I Läkemedelsverkets föreskrifter om förordnande och utlämnande av läkemedel och teknisk sprit står följande: "Förskrivarens anvisningar om hur läkemedlet ska användas och doseras samt ändamålet med behandlingen, alternativt annan instruktion från förskrivaren." 

I samband med att förskrivaren förskriver ett läkemedel dokumenteras därför en doseringsanvisning till patienten. Doseringsanvisningen skrivs sedan ut på den etikett som sätts på patientens läkemedelsförpackning på apoteket.

Den strukturerade informationen och den patientanpassade doseringsanvisningen ska hela tiden uttrycka samma information även om det presenteras i olika format. 

Även om personal på apotek och personal inom övrig hälso- och sjukvård med fördel ska kunna använda informationen i doseringsanvisningen är det viktigt att tänka på att doseringsanvisningen är till för patienten. 

Doseringsanvisningen visas också i Läkemedelskollen. 

3.1. Doseringsanvisningens innehåll

Doseringsanvisningen består av fyra block:

1. Behandlingsändamål (fritext)
2. Doseringsinstruktion (genererad från strukturerad information eller fritextdosering)
3. Administreringsinstruktion (genererad från strukturerad information)
4. Annan instruktion (fritext).

Den patientvänliga termen från kodverken för dosering och administreringssätt ska användas när texten till doseringsanvisningen skapas. Vilken information som respektive block ska innehålla presenteras i TA 21 – doseringsanvisning  respektive TA 55 - Generera doseringsanvisning.

Figur 2. Schematisk beskrivning av hur en doseringsanvisning är sammansatt.

3.1.1. Behandlingsändamål

I behandlingsändamål beskrivs avsikten med ordinerad behandling så som förskrivaren formulerat den med patienten som mottagare. Detta är en fritext som anges av förskrivaren. Förskrivaren kan dock i sitt vårdinformationssystem få upp ett förslag till text från Socialstyrelsens Nationell källa för ordinationsorsak (NKOO). Behandlingsändamål kan innehålla en sammanslagning av flera behandlingsändamål.

3.1.2. Doseringsinstruktion

I doseringsinstruktionen uttrycks en patientanpassad instruktion för dosering. Denna text genereras utifrån den strukturerade doseringen eller fritextdoseringen, vilka attribut som ska ingå i doseringsinstruktionen finns beskrivna i TA 21 – doseringsanvisning respektive TA 55 - Generera doseringsanvisning. 

3.1.3. Administreringsinstruktion

I administreringsinstruktion uttrycks en patientanpassad beskrivning av administreringssätt. Denna text genereras utifrån de patientvänliga termerna  i kodverken för administreringssätt, vilka attribut som ska ingå i administreringsinstruktion finns beskrivna i TA 21 – doseringsanvisning respektive TA 55 - Generera doseringsanvisning. I tabell 18 visas exempel på hur flera administreringssätt kan kombineras till en patientvänlig administreringsinstruktion. 

Tabell 18. Exempel på flera administreringssätt som kombineras till en administreringsinstruktion, patientvänlig synonym presenteras inom parantes.

3.1.4. Annan instruktion

Utöver behandlingsändamål, doseringsinstruktion och administreringsinstruktion kan det ibland finnas behov av att förmedla ytterligare instruktioner till patienten. Exempel på annan instruktion kan vara att läkemedlet ska tas i samband med måltid eller att läkemedlet ska tas med ett halvt glas vatten.

Om datum för när patienten ska börja eller sluta att använda sitt läkemedel är viktiga för patienten att veta om, ska Första doseringsdag, Sista doseringsdag eller senaste datum för avslut av behandling anges av förskrivaren i Annan instruktion.

Observera att fältet under övergångsperioden ska användas vid förskrivning och expediering av läkemedel och handelsvaror där en särskild hantering behövs. Men det är inte den avsedda användningen av fältet, utan endast en övergångslösning. E-hälsomyndigheten har förberett ett nytt fält ("Beskrivning artikel") för denna information på förskrivningen. Detta nya fält kommer att tas i bruk tidigast när alla apotek kan ta emot denna information i samband med att de anslutit till FHIR-gränssnittet. 

4. Relaterade sidor

Tillämpningsanvisningar

Tillämpningsanvisning 22 – Dosering och administreringssätt

Tillämpningsanvisning 21 – Doseringsanvisning

Tillämpningsanvisning 55 - Generera doseringsanvisning

NLLDosage

Informationspecifikation: Dosering – NLLDosage

Profil på Simplifier: NLLDosage

Doseringskontroller

Doseringskontroller

Versionshistorik